“Clickbait” – en term som är känd även för många svenska läsare. Du ser dem ofta när du skrollar i ditt flöde på sociala medier, rubriker som “Du Anar Inte Vad Som Händer Sedan” eller “Du Kommer Inte Tro”. Målet är att locka till sig så många “klickare” som möjligt. Det kan tyckas som ett enkelt sätt att tjäna pengar på – men publicister bör se upp med detta!
Orsaken till att så många publicister (ViralKing, Distractify och många fler) gör detta är alltså inte svårare än att man vill generera så många visningar som möjligt. I tider som dessa så är det svårt att dra in pengar även för de mer “seriösa” onlinemagasinen, så en lockande rubrik ger dig de besökare som du behöver för att skapa mer visningar av reklaminnehållet på sidan – och ger dig mer pengar.
Bland de mindre nogräknade sidorna så klipper-och-klistrar man in andras nyheter, ofta till och med onödigt förkortade eller rent av förvrängda. “Nyheten” som man berättar är ibland också så tråkig att läsaren ångrar sig bittert efteråt.
Låt oss vara ärliga dock – nästan alla publicister verksamma online gör sig skyldiga till att använda sig av “clickbaits” på ett eller annat sätt, så även säkert vår sida. Vi är alla i händerna på jättar som Google och Facebook, och det gäller att få användare att välja just din artikel att klicka på, även när man skriver om mer seriösa saker.
Läs mer: Extra: Clickbait Varning!
Då är en lockande rubrik nästan ett måste. Det gäller att väcka intresset hos läsaren. Men det finns ett par avgörande saker som avgör vad som är “Clickbait” och vad som är en smart rubrik. Bara för att rubriken lockar till läsning så behöver inte artikeln vara “clickbait”, nämligen.
Gråzonen är stor
Gråzonen är stor, om man då bortser från ovan nämnda exempel. Många höjde på ögonbrynen när Buzzfeeds chefredaktör, Ben Smith, sade att hans sajt inte hade clickbaits.
För trots de ofta fåniga rubrikerna så menade han på att artikeln levererar den berättelse som utlovas, istället för “riktig” clickbait som lovar nakenbilder på kändismodeller (bara det borde väl hålla dig ifrån att klicka!?) men i själva verket är reklam för en bantningspiller.
Detta gäller även denna artikel – inklusive rubriken, som ju faktiskt vill locka till läsning (och om ni läser detta så har jag ju lyckats!). Den är dessutom delvis baserad på en annan artikel.
Men grundpoängen är att vi inte medvetet försöker lura läsaren. Frågan eller påståendet i rubriken besvaras eller redovisas i texten, oftast med hänvisning till en originalkälla. Detta gäller inte “verkliga” clickbaits.
Vad är faran med clickbait då?
Tja, det är dumt för både användare (vars flöden fylls av fejklänkar och nakenkatter) och för publicisterna. Orsaken till det senare är enkel – man riskerar att förlora läsarnas förtroende. Clickbaits är en kortsiktig strategi, i synnerhet numera när Facebook uttalat vill slå ner på sådana dumheter.
Läs mer: Facebook ryter till – Aftonbladet mfl sluta publicera klickrubriker
Vi lär inte se ett slut på lockande rubriker, men förhoppningsvis så kommer publicisterna att respektera sina läsare mer i takt med att konsumenterna väljer att inte ge sin tid åt rubriker som uppenbart lurar oss för egen vinnings skull.