Sociala medier – en orealistisk måttstock för popularitet

En nyligen publicerad studie bland 13-åringar visar att unga idag spenderar mycket tid på sociala medier (Instagram, Twitter och Facebook), med att jämföra sig själva med andra. Att ”hänga” på nätet har blivit ett sätt att veta var på den sociala rangordningen man befinner sig. Liknande resultat har andra studier fått när de undersöker även vuxnas beteenden på sociala medier.

I studien bland unga visar det sig dessutom att de kan spendera mycket tid och energi på att få till ”rätt” bild att lägga upp på Instagram, i syfte att få många likes och kommentarer. Att sedan ge respons på de kommentarer de får kan vara minst lika viktigt för att vännerna ska fortsätta skriva positiva kommentarer. Flera undersökningar har visat att vi dessutom blir mer välvilligt inställda till personer som gillar eller kommenterar det vi lägger upp. Det skapar en uppåtgående spiral där populära personer boostar varandra och de som inte orkar, vill eller kan vara socialt aktiva blir mer och mer uteslutna.

Stressen att passa in har ökat

Även förr i världen var det viktigt att som ung passa in i gruppen och vara socialt accepterad. Men då kunde du ofta vara omedveten om allt du inte blev inbjuden till. Idag kan unga människor direkt se vilka kompisar som umgåtts utan dem, eller vilka fester som de inte blev inbjudna till. Jakten på social status har med andra ord tagit ett jättekliv och stressen att passa in har ökat.

Men det här är inte en företeelse som endast finns bland unga människor. För några år sedan började psykologer upptäcka att deras vuxna klienter uppvisade en ny form av nedstämdhet. Undersökningar pekade på att det beror på att vi jämför oss med andra utifrån vad vi ser på sociala media. Om din kusin lägger upp bilder på sin nya bil, en bekant skriver hur skönt det är på solsemester och grannen visar upp sitt nyrenoverade kök så vänds omedveten blicken inåt: ”Vad har jag gjort då?”. I jämförelse med andra är det ”vanliga livet” inte så glamoröst, men du ser inte de andras vardag.

Det finns stora risker med det här nya beteendet, för både de populära och de mindre populära personerna.
De som är populära måste spendera mer och mer tid för att behålla sin sociala status. Det tar tid från såväl skolarbete som en kreativ fritid och skapar dessutom en stress att få till rätt bild, skriva rätt kommentar och att umgås med rätt personer vid rätt tidpunkt.

De som är mindre populära blir mer och mer uppmärksammade på hur uteslutna de är, och upplever sig sakna medlen för att ändra på situationen. Det finns till och med exempel på när unga människor begått självmord till följd av att de känt sig socialt uteslutna på sociala medier.

Drabbar både unga och vuxna

Även vuxna lider negativt av att ständigt jämföra sig med hela sin omvärld, i synnerhet när omvärlden filtreras genom sociala media.

Det finns så klart ingen lätt lösning, sociala medier har samtidigt medfört mycket positivt i att vi nu kan hålla kontakter med släkt och vänner över stora avstånd och tidszoner. Men kanske behöver du bli bättre på att prata med personer direkt och inte bara bilda dig en uppfattning om deras liv utifrån vad de lägger upp på Facebook. Deras liv är sannolikt fullt av utmaningar som du är glad att slippa, på samma sätt som de helst inte skulle vilja brottas med dina utmaningar i livet. Pressen att vara lycklig och framgångsrik blir onekligen mer framträdande när du hela tiden behöver vara lika bra som det bästa av alla omkring dig.