Hjälp oss att fortsätta driva Sveriges bästa nyhetsplats för digitala marknadsförare. Donera här

Svenskar mindre positiva till ”nudging”

Begreppet nudging är en påverkansmetod som kan liknas vid en välvillig knuff. Något som används av marknadsförare och  stater för att påverka oss på olika sätt.

Nudging syftar till att hjälpa en person att fatta rätt beslut utan att inskränka hennes frihet eller förändra några incitament. Begreppet myntades av Thaler och Sunstein (2008) i deras uppmärksammande bok Nudge: improving decisions about health, wealth, and happiness.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2017 tilldelas Richard Thaler. Thaler är mest känd som upphovsman till begreppet nudging.

Novus har nu genomfört en undersökning med hjälp av Gustav Almqvist, doktorand och beslutsforskare vid Handelshögskolan i Stockholm, om hur vi ser på nudging.

Huvudslutsatserna från undersökningen är följande:
• Sverige tillhör de länder där medborgarna är mindre positiva till nudging, än de andra jämförda länderna. I länder som t.ex Italien, Storbritannien och Frankrike är man mer positiv till nudging.
• Svenskarna påminner mest om danskar i svaren över vilka nudge:ar man stöder eller ej
• Den enskilda nudge som den högsta andelen (87 %) svenskar säger sig stödja är en informationskampanj för att minska barnfetma
• Den enskilda nudge som den lägsta andelen (20 %) svenskar säger sig stödja är att deklarationen skulle komma förinfylld med ett förslag om att skänka 500 kronor till en välgörenhetsorganisation
• Svenska kvinnor är generellt mer positiva till nudging än män
• Rödgröna väljare är mer positiva till nudging än de som sympatiserar med alliansen eller Sverigedemokraterna

Resultaten är i linje med tidigare forskning såtillvida att människor över lag tycks vara positiva till nudge:ar av denna karaktär. Men man ska betänka att de frågor som ställs i regel handlar om påverkan inom områden där de allra flesta är överens om målet. I framtiden finns det ingen garanti för att användandet av nudging kommer att stanna vid exempelvis miljö- och hälsofrågor.

Stater världen över har låtit sig inspireras av Thalers budskap om nudging (Whitehead et al., 2014). I synnerhet Storbritannien, vars tidigare Premiärminister David Cameron lät instifta en nudge-enhet under regeringen. Liknande förslag har även diskuterats i Sverige, exempelvis i en rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) (Ramsberg, 2016). Det dröjde dock anmärkningsvärt länge innan någon började intressera sig för vad medborgarna tyckte om nudging.1

I den vetenskapliga tidskriften Judgment and Decision Making presenterade Reisch och Sunstein (2016) resultat från enkätstudier i sex europeiska länder (tillsammans med amerikanska data som Sunstein tidigare hade samlat in). Undersökningsdeltagarna hade tagit ställning för eller emot en serie nudge:ar som bland annat syftade till att förbättra kostvanor, främja hälsa och förebygga klimatpåverkan. Resultaten visade att medborgarna i samtliga länder i allmänhet var positiva till dessa. Det allra bredaste stödet för nudging erhölls hos italienare, britter och fransmän. Även tyskar och amerikaner var positiva, men i något lägre utsträckning. Svagast var stödet för nudging bland ungrare och framförallt danskar. Hittills har dock ingen tidigare ställt samma frågor till svenska folket tills nu. Vidare är forskningen än så länge begränsad kring vad som kan förklara skillnader i stödet för nudging.

Om den svenska undersökningen:
Intervjuerna är genomförda i Novus riksrepresentativa Sverigepanel 30:e november till den
5:e december, med en deltagarfrekvens om 57%. Sammanlagt intervjuades 1032 personer

Mikael Karlsson

Redaktör & Digitalspecialist

Dagensanalys.se

Analys, Digitala Medier och Marknadsföring är tre områden som jag brinner för. Här på Dagensanalys.se kan jag förena dem till insikter som jag publicerar. Tveka inte att dela dina egna insikter med mig genom att skriva till vår redaktion.

Läs mer om

Skriv en kommentar

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>