Slangen från orten är de ord och uttryck som vuxit fram i svenska förorter och som i dag hörs överallt – i skolkorridorer, i låttexter, på TikTok och i vanliga sms. Många av orden kommer från arabiska, turkiska, kurdiska, somaliska, persiska, romani och serbokroatiska, och de har blivit en självklar del av hur unga svenskar pratar. Här är en ordlista med de vanligaste orten-orden, vad de betyder, varifrån de kommer och hur de används.
Vad betyder orten?
”Orten” är ett samlingsnamn för de miljonprogramsområden som byggdes runt de svenska storstäderna på 1960- och 70-talen, till exempel Rinkeby, Tensta, Husby, Angered, Bergsjön och Rosengård. Ordet kommer från ”förorten”. När någon säger att något är ”från orten” eller har ”orten-stil” menar man att det hör hemma i den miljön – språket, musiken eller klädstilen.
Vad menas med orten-slang och förortsslang?
Orten-slang är helt enkelt det språk som utvecklats i förorterna – en blandning av svenska och lånord från de många språk som talas i samma bostadsområde. Andra vanliga benämningar är förortsslang, ortenslang, ortenspråk, ortenska och orten-ord.
Språkvetare brukar använda den mer neutrala termen multietniskt ungdomsspråk. Ett äldre och i dag ganska förlegat begrepp är rinkebysvenska, som myntades på 1980-talet efter stadsdelen Rinkeby i Stockholm. Ibland skiljer man också på förortsslang, som handlar om själva slangorden, och förortssvenska, som är en annars standardnära svenska med en ”klang” av förorten i uttal och melodi.
Det handlar inte om bristande svenska. Att växla mellan olika sätt att prata beroende på situation – slang med kompisarna, standardsvenska på jobbintervjun – är något de flesta gör, och det är ett tecken på språklig bredd snarare än motsatsen.
Orten-ordlista: vanliga slangord från orten
Nedan följer de ord du oftast stöter på, i bokstavsordning. Betydelserna kan skifta mellan städer och generationer, så se listan som en vägledning – som ett litet orten-lexikon.
- Abow – ett utrop av förvåning, ungefär ”oj!”, ”wow!” eller ”va?!”. Kommer från turkiskans abov/ebu. ”Abow, såg du det där?”
- Aina – polisen. Ett av de äldsta och mest etablerade orden i förortsslangen.
- Araba / arre – bil. Från turkiskans araba (vagn, bil). ”Hoppa in i arren.” ”Araban” betyder alltså ”bilen”.
- Askar – från arabiskans ord för soldat eller krigare. I slangen används det om någon som är tuff, lojal eller ”riktig orten”.
- Baxa – att stjäla eller sno något.
- Benim – turkiska för ”min/mitt”, men i svensk slang används det oftast som ”jag” eller som ett tilltal till en nära vän, ungefär ”min bror”.
- Bre – tilltalsord med balkanskt ursprung, ungefär ”du” eller ”grabben”.
- Deli – galen, knäpp. Från turkiskans deli (galen). ”Han är helt deli.”
- Flos och para – pengar. Flos kommer från arabiskans fulus, para från turkiskan.
- Gitta – ”sticka” eller ”gå härifrån”, från turkiskans git (gå).
- Guss – tjej. Har rötter i romani.
- Habibi – ”min vän” eller ”älskling”. Arabiskt smekord som används både romantiskt och kompisar emellan.
- Haye – ”okej” eller ”ja”, från somaliskan. Används för att hålla med eller bekräfta.
- Jalla / yalla – ”skynda dig” eller ”kom igen”. Både stavningarna förekommer: yalla ligger närmast arabiskans uttal, medan jalla är den svenska stavningen och den som oftast används i svensk text.
- Keff – ”dåligt”, ”trasigt” eller ”taskigt”. Från arabiska. ”Vädret var keff hela helgen.”
- Len / lan – tilltalsord i stil med ”du” eller ”grabben”, från turkiskans lan. Beroende på tonfall kan det låta kompisaktigt eller respektlöst.
- Nas – folk, människor. Från arabiskans nas. ”Det var mycket nas där.”
- Sho – hälsningsfras, ungefär ”tja” eller ”hej”. Ofta i kombinationen sho bre.
- Shorba – betyder ”soppa” på arabiska. I slangen används det om kaos eller en rörig situation: ”Det blev total shorba.” Ibland används det också nedsättande om någon som är mesig eller töntig.
- Shuno (även shunne, shunon) – kille eller snubbe. Av romskt ursprung och ett av de äldre orten-orden. ”Shunon” betyder alltså ”killen”.
- Softa – ta det lugnt, chilla.
- Walla (även wallah) – ”jag svär”. Kommer från arabiskans wallah, ordagrant ”vid Gud”. Används för att understryka att man talar sanning: ”Walla, jag såg det själv.”
- Yani – ”alltså”, ”typ” eller ”jag menar”, ett fyllnadsord som finns i både arabiska och turkiska.
Vad betyder walla bre?
Walla bre är en kombination av två av de vanligaste orden: walla (”jag svär”) och bre (”du/grabben”). Uttrycket betyder ungefär ”jag lovar, du” eller ”seriöst, bror” och används för att förstärka att man menar allvar. Ibland används walla? som en fråga – ”seriöst?” eller ”svär du?”.
Vad betyder walla på arabiska?
På arabiska betyder wallah ordagrant ”vid Gud” och används som en ed för att visa att man talar sanning. I svensk slang har ordet förlorat sin religiösa innebörd för de flesta och betyder helt enkelt ”jag svär” eller ”seriöst”.
Varifrån kommer orten-orden?
Orten-slangen är ett tydligt exempel på hur språk lånar av varandra. De största källorna är:
- Arabiska – walla, jalla, habibi, keff, flos, nas, shorba, askar.
- Turkiska – abow, len, benim, para, gitta, deli, araba.
- Romani – guss, shuno, och delvis baxa.
- Somaliska – haye och flera nyare ord.
- Balkanspråk – bre.
- Persiska och kurdiska – bidrar med flera ord, och vissa ord finns i flera språk samtidigt.
Många ord har funnits i flera av språken samtidigt, så det kan vara svårt att peka ut ett enda ursprung.
Så har orden spridit sig utanför förorten
Den enskilt största motorn bakom spridningen är svensk hiphop. När artister från Stockholm, Göteborg och Malmö nådde topplistorna följde ordförrådet med, och strömningstjänsterna gjorde att en fjortonåring i Kiruna hörde exakt samma texter som en fjortonåring i Rinkeby.
Sedan tog sociala medier vid. På TikTok och Instagram blandas svensk förortsslang numera fritt med engelsk internetslang, vilket gör att ett och samma inlägg kan innehålla både walla och rizz. Vill du ha koll på den engelska halvan har vi förklarat de vanligaste orden i vår guide till internetslang som rizz, delulu och sigma, och den virala sifferklyschan i artikeln om vad 67 betyder.
Vanliga missförstånd om slangord från orten
”Det är samma sak överallt.” Nej. Stockholm, Göteborg och Malmö har delvis olika ordförråd, och ord kan betyda något annat bara några förorter bort.
”Orden är nya.” Flera av dem har använts i decennier. Aina, shuno och baxa är betydligt äldre än TikTok.
”Alla ord är oförargliga.” Långt ifrån. Vissa uttryck är rena skällsord, andra kan uppfattas som nedsättande beroende på vem som säger dem och till vem. En del ord har också en särskild betydelse i kriminella miljöer. Om du inte är säker på nyansen är det klokare att låta bli.
Bör du själv använda slangen?
Om orden hör hemma i din vardag och i din umgängeskrets är svaret förstås ja. Men slang som används i fel sammanhang – till exempel av ett företag som försöker låta ungdomligt i en annons – landar sällan väl. Det brukar uppfattas som just det försöket, och risken att hamna i cringe-facket är stor.
En annan sak att ha i bakhuvudet: slang åldras snabbt. Ord som kändes självklara för fem år sedan kan i dag låta daterade, medan nya uttryck dyker upp varje säsong. Att förstå ortens slang handlar därför mindre om att lära sig en lista utantill och mer om att hänga med i hur språket rör sig.
Kort sammanfattning
Slang från orten är svensk förortsslang med lånord från framför allt arabiska, turkiska, somaliska och romani. Walla betyder ”jag svär”, keff betyder ”dåligt”, aina betyder polisen, abow är ett förvånat utrop, deli betyder galen, arre betyder bil och shorba betyder kaos. Orden har spridits via hiphop och sociala medier och är i dag en del av allmänsvenskan – men betydelserna varierar mellan orter och förändras över tid.
