Varför försöker chefen chefa istället för att leda?

En stor studie kring svenskt ledarskap från KTH visar på att chefer inte alls gör vad de tror att de gör. Effekterna av detta är tidsslöseri, låg motivation och sämre prestationer för både individerna och företaget. Det är intressant forskning, som dessvärre bekräftar resultat kring ledarskap som vi sett ända sedan 1920-talet att chefer lägger mer tid på att instruera än att coacha. Men detta väcker två intressanta frågor: Vad beror det på att chefen inte gör vad de borde göra? Och vad gör vi åt det?

Studien har följt 400 chefer under totalt 3.500 timmar och visar att chefer spenderar ca 1-2 procent av sin tid med att ägna sig åt återkoppling till medarbetarna. Just återkoppling är det arbetsledande beteende som visat sig ge störst effekt på medarbetarna, ändå är det just återkoppling som chefer gör minst.

Cheferna upplever själva att de ägnar sig åt återkoppling ca 40 procent av sin arbetstid, medan de i själva verket ägnar 90 procent av sin tid åt att instruera, informera, diskutera och reflektera. Även då de själva fick titta på filmer av arbetsledning pekade de ut instruerande avsnitt som återkopplande till medarbetarna. Så hur kommer det sig att cheferna misstolkar sina egna beteenden och inte ägnar sig åt ”rätt” saker?

Sannolikt beror det på att chefer ofta får lära sig jobbet genom att observera andra chefer på arbetsplatsen, eller instrueras av sin chef. Problemet ligger i att varje chef då ärver ett beteende som är sprunget ur en tid då chefen skulle styra och medarbetarna skulle lyda. Terminologin kring detta har ändrats men inte beteendet, så chefer pratar om att leda medan de i själva verket försöker styra. Detta är vad man kallar för ett transaktionellt ledarskap, där fokus ligger på medarbetarnas prestation och hur chefen kan få dem att göra vad de förväntas göra.

Ett annat sätt att agera i sin ledarroll är vad som kallas för ett transformellt ledarskap, där fokus ligger på attityder och förståelse. Om medarbetarna förstår uppgiften kommer de vara mer villiga att genomföra den. Om chefen jobbar för att möjliggöra för medarbetarna så blir det enklare för dem att utföra sina uppgifter. Fokus behöver då ligga på medarbetarnas motivation, förståelse, inställningar och värderingar till arbetet, chefen och kollegorna.

Så hur tar vi oss dit? Redan idag lägger företag mycket resurser på ledarskapsutveckling, men studier visar att väldigt lite av utbildningen lever kvar efter tre månader. Chefer faller tillbaka i gamla mönster igen. Utbildningar behöver alltså fokusera på att skapa en mer djupgående förändring, använda sig av principer för hur vuxna lär sig samt se till att repetera önskade beteenden i chefens vardag. Utbildningen behöver kliva in på företagen istället för att chefen ska lära sig ett nytt beteende utanför arbetsplatsen.

Det är dags för företag att släppa in ledarskapsexperter innanför skinnet, och se till att cheferna faktiskt slutar chefa och börjar leda!