För några dagar sedan skrev Svenska Dagbladets Ledare om tester i rekryteringssammanhang. I artikeln “Undermänniskor undanbedes” vänder sig Linda Nordlund emot att statliga myndigheter använder ovetenskapliga tester vid rekrytering. Hon kunde inte ha mer rätt! Sveriges testmarknad är i princip helt oreglerad, och trots att ett test bedömts ha stora brister får det fortfarande säljas. Men det finns också många bra tester på marknaden om du tar dig tid att leta, men smakar det så kostar det.
Vem som helst kan i princip sätta ihop ett test och hävda att det mäter det ena eller det andra. Men om testet ska stå på vetenskaplig grund och vara tillförlitligt krävs en hel del studier och forskning, vilket så klart kostar pengar. Så om du vill ha ett vetenskapligt beprövat och bevisat test så får du räkna med att det kostar mer än en spottstyver.
Så hur vet du då om ett test är vetenskapligt eller inte? En bra start är att se om det är granskat av något testorgan. Några bra ställen att börja kolla är Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (STP), European Federation of Psychologists’ Association (EFPA) eller Buros Center for Testing (BCT). De granskar löpande tester för att se hur vetenskapliga och tillförlitliga de är. En utmaning är dock att vissa av dessa tar betalt för sina rapporter. Det gör det svårare att få veta hur bra ett test faktiskt är. Att det är granskat är ju ingen garanti för att det är bra, eftersom granskningen (som i fallet Thomas Personprofilsanalys) kan visa att testet har stora brister.
Läs även: Det finns många tester – hur vet du vilka som är bra eller dåliga
Vi ser dessutom effekter av den faktaresistens som breder ut sig. Idag kan en åsikt anses vara lika viktig som fakta, trots att dessa båda står för olika saker. Att jag tycker att jag är starkast i världen betyder inte att jag är det. Det finns många fakta som stöder att det faktiskt inte är så. Så bara för att någon tycker att ett test är bra, betyder det inte att tester är vetenskapligt bra. Ett tydligt exempel är det vitt spridda testet MBTI. Dess vetenskapliga grund har mycket stora brister, och såväl reliabilitet som validitet är under all kritik. Trots det efterfrågas och används det över hela världen, eftersom de har en duktig säljorganisation.
Många tester används dessutom på fel sätt. Vissa tester lämpar sig bättre för rekrytering, medan andra lämpar sig väl för grupputveckling eller individuell utveckling. Tester som DiSC eller IPU är lätta att göra och förstå så de används till lite allt möjligt. De har dock skakig vetenskaplig grund, och de siffror för validitet och reliabilitet som står i testmanualerna är baserade på undersökningar som enligt BCT inte är tillräckligt tillförlitliga, eller inte redovisas på ett sätt som går att värdera. Resultatet blir att när dessa tester används i rekrytering så anställs personer på fel premisser, och riskerar då att inte passa för jobbet. Dessa tester kan dock göra viss nytta vid grupputveckling då de ger en förståelse för att människor är olika, och att vi kan dra nytta av våra olikheter i ett team för att prestera bättre. Däremot är det skadligt om resultatet blir att anställda går runt och kallar varandra för färger, eftersom det inte är en korrekt representation av hur vi är som människor.
Poängen med hela den här utläggningen är att testmarknaden idag är lite som Vilda Västern, de som skjuter mest och snabbast överlever medan de som faktiskt är mest kompetenta inte alltid lyckas. Här kan du dra ditt strå till stacken och se till att de tester som du använder är vetenskapligt beprövade och används på rätt sätt. Det kommer både du och ditt företag att tjäna på i längden.
