Generation Z (folk under 20 år, för enkelheten kallar jag dem för kids) är nästa stora brottningsmatch som vi kommer att tvingas förhålla oss till inom marknadskommunikation.
Kidsen är redan idag ganska väl scoutade. Vi vet att de i större utsträckning än andra mågrupper vill ta, och tar snabba beslut. De är kraftigt impulsiva, så till den grad att de exempelvis kräver leveranser av e-handlade prylar senast nästa dag. Tack o lov så har de lite hyfs, de är nämligen så pass medvetna om orimligheten i det hela att de i cirka 60 procent av fallen (enl. studie av Accenture) är beredda att betala cirka 50 kr extra för att det ska införlivas.
Många källor visar också att kidsen inte hänger på Facebook, de finns mer i insynsskyddade kanaler så som Snapchat och Instagram.
”Nej mamma, jag tänker inte vara kompis med dig på Insta! Det räcker med att vi är FB connectade”.
Anledningen är givetvis att de vill ha en hermetisk miljö där de känner sig stora, tagna på allvar utefter deras premisser, och ha en känsla av identitet mer än de har i den traditionella meningen. Utanför den social-digitala kanalen så är de ju ”bara” en lillasyster, storebror, lagkompis, studiekamrat etc. Allt de tidigare paketerats som är gammalt och dåligt, nu börjar livet. Det ska vara fräscht, nytt och annorlunda. Det spelar ingen roll hur spelplanen såg ut tidigare, den ska vändas uppochner för att tydligt markera individuell frihet.
Nu ska de ut i livet och skapar därför en egen plattform där den gamla, tröga världen som hållit dem fången fram till 18-års-dagen inte ska få möjlighet att fucka up resan. En klassisk mamma-revolt med andra ord.
Ok, att göra mammarevolt är ju ingenting nytt. Det är ju helt normalt till och med om vi ser till oss själva och hur vi slet oss loss när vi var yngre. Själv tatuerade jag mig, deltog i en dokusåpa och slutade krama mamma. Det jävlar, då fattade vuxenvärlden att jag var fri och skulle tas på allvar!
Vi står inte inför något paradigmskifte nu när kidsen så småningom blir en pusselbit att förhålla sig till i den samlade marknadskommunikationen. Allt är som vanligt, med undantag för en parameter – språket.
Sen vi blev digitala och språket utvecklats och förändrats i en markant högre takt än tidigare mamma-revolutioner. Den gränslösa digitala världen har satt ord på företeelser och händelser som nyligen sett dagens ljus. Alla vet vad: äta, krubba, käka betyder. Ord som vi hört i blandade former, men alltid i samma sammanhang. När vi nu hör: stream, epic fail, faceplant, lagg mm. så är de alla produkter i ett semi-paradigmskifte inom kommunikationsområdet som vi måste lära oss att hantera.
När vi nu har pin-pointat våra kids till location (troligen hemma framför en skärm), digital location (var på nätet är de), beslutsprocess (väldigt snabb) och självkänsla/självinsikt (dålig/dålig) så är det dags att på riktigt börja formulera oss med ett språk som talar direkt till dem. Vi kan inte lite skämtsamt och med ironiskt tonfall säga LOL, och tro att vi på allvar ska bli tagna seriöst.
Innan du nu springer iväg och anställer en 17-åring för att köra ett frukost-seminarium kring ”language appeal” så kan det vara en idé att ta in en praktikant från närmaste högstadieskola och bara lyssna. Bara lyssna, prata och njut. Här har du nyckeln till nästa stora målgrupp som kommer in i masskonsumtionsålder inom de närmaste åren. Då är det dina fickor deras veckopeng ska komma till.
Epic diz för dig som inte gibbar!
