Surdeg för marknadsförare – ingen geodata från Lantmäteriet

Lantmäteriet sitter på enorma mängder geodata, med information om såväl topografiska och geologiska förhållande som kartor och fastighetsdata med mera. Data som vi alla skulle kunna använda för våra tjänster och i våra kampanjer.

Du får uppgifter om var dina konsumenter bor, hur de rör sig på din marknad, vilka konkurrenter de besöker och mer. Data som kan kombineras med din egen försäljning och marknadsföring.

I flera år har myndigheten begärt pengar för att kunna göra denna data offentlig, men återigen har regeringen prioriterat andra områden, trots att vinsterna skulle kunna vara mycket stora.
Att få tillgång till den data som lantmäteriet sitter på innebär att företag och organisationer skulle kunna planera såväl resvägar och transporter som nyetableringar och enkla saker var man bör strategiskt öppna en ny butik.
Enligt Erik Lakomaa, forskare vid forskningsinstitutet EHFF vid Handelshögskolan, skulle samhället tjäna omkring 200 miljoner kronor varje år på att öppna datakällorna. Detta inkluderar de minskade intäkter som lantmäteriet idag får in för att sälja uppgifter. Så till och med de mest pessimistiska beräkningarna visar på stora samhällsvinster vid att göra dessa data öppna.
För att kunna öppna sina data har lantmäteriet begärt 130 miljoner kr mer i budget för 2018. Anledningen till den stora summan är att svenska myndigheter har arbetat efter principen att samla in så mycket data som möjligt. Det innebär att det bland all geodata även ligger personuppgifter, och med tanke på den nya GDPR-lagen från EU är det därför svårt att göra denna data tillgänglig utan att först gå igenom och se till att rensa ut alla persondata.
Dock går hindret för att lämna ut denna data emot ett annat EU-direktiv, det så kallade psi-direktivet, som ålägger Sverige att göra mer myndighetsdata tillgänglig. Att efterfölja såväl psi-direktivet som GDPR är med andra ord en svår balansgång, men något som behöver hanteras. Det är därför förvånande att regeringen inte satsar pengar på denna fråga. Digitaliseringsminister Peter Eriksson har dock tidigare gjort klart att han inte aktivt vill ta en del i vissa av frågorna som just nu avhandlas på EU-nivå. En fråga som är av enormt stor vikt för hela EUs digitala företagande är e-Privacy direktivet. Peter Eriksson har vid frågor om Sveriges ställning i frågan gjort klart att detta inte är en prioriterad frågan, trots att IABs beräkningar visar att 50 % av EUs omsättning inom digital marknadsföring kan komma att försvinna om förslaget blir verklighet.
Regeringens ovilja att satsa på digitalisering och aktivt verka för att underlätta för företag på den digitala marknaden riskerar att allvarligt skada såväl den inhemska som den Europeiska marknaden. Sverige och Sveriges regering måste ta sitt ansvar, dessvärre verkar frågan om lantmäteriets geodata bara vara ett symptom på ett underliggande problem, att digitalisering inte är en prioriterad fråga på högsta politiska nivå.