Vi har stängt från 1 april 2020
Keymetrics

Tester i tid och otid

Tester har blivit ett allt vanligare inslag i såväl rekryteringsprocesser som utvecklingsprogram och vid successionsplanering. Olika tester ger olika typer av information, dessutom är tester olika bra och anpassade för olika syften. Så hur vet du vad du ska använda i vilket sammanhang? För att reda ut begreppen kommer här en artikelserie i sex delar om tester.

Det finns flera olika typer av tester och de ger olika typer av information. I grova drag finns det fem olika sorters tester. Dessa är IQ-tester, Personlighetstester, EQ-tester, Projektiva tester samt Specifika tester.

  1. IQ-tester kallas ibland också problemlösningstester. IQ mäts genom ett antal uppgifter som kräver logiskt tänkande. Oftast består uppgifterna av en kombination av matematiska, språkliga samt spatiala problem. Spatiala uppgifter har att göra med rumsuppfattning och mönsterigenkänning, ofta av typen ”vilken är nästa figur i ordningen?”.
  2. Personlighetstester är den vanligaste typen av tester som används i företagssammanhang. Personlighet anser man idag vara den uppsättning förhållningssätt som en person föredrag och dessa är även stabila över tid. Det sätt att bete sig som är mest bekvämt finns alltså med oss under hela livet.
  3. EQ-tester mäter Emotionell Intelligens. Detta kan ses som den buffert som finns mellan vår personlighet och det beteende som vi väljer för olika situationer. Med andra ord hur vi förhåller oss till olika situationer beroende på vad vi är mest bekväma med. EQ mäter hur vi kan Förstå, Hantera och Fokusera emotionell information för att få bästa resultat i olika situationer.
  4. Projektiva tester mäter de saker som vi försöker dölja för andra och ibland oss själva. Många har hört talas om Rorschach, dvs bläckplumpar där testpersonen får beskriva vad de visar. Teorin menar att när personer utsätts för en oväntad situation utan tydliga riktlinjer på vad som ska presteras så tvingas de träda fram med sina verkliga jag.
  5. Specifika tester kan vara exempelvis språktester eller kunskapstester. Dessa syftar till att mäta något specifikt kunskapsområde och är därför enkla att både administrera och rätta.

Vilka tester man ska använda sig av beror givetvis på vilken information som efterfrågas. Ju fler tester som används desto större bild kan fås, men det finns sällan något värde i att göra för många tester och två eller tre tester är ofta fullt tillräckligt för de flesta situationer.

Det stora arbetet ligger däremot i själva återkopplingen till testpersonen. Den som svarar på testet är ju alltid den som har tolkningsföreträde, och kan ha missuppfattat eller missat någon fråga. Varje gång ett test genomförs måste därför den som ger testet gå igenom resultatet med testpersonen för att denne ska få ge sin syn på resultatet. Det är först då som testresultatet får ett verkligt värde.

Den 1 april 2020 släckte vi lampan här på Dagens Analys.