Var tredje tillfrågat barn tycker att reklam är okej, samtidigt finns en reklamtrötthet som skapat nya dolda, marknadsföringsvägar. Vad vet vi egentligen om dess effekter på barn och unga? Kan kunskap ge skydd mot påverkan?
För första gången finns nu en bok som diskuterar dold reklam riktad mot barn utifrån olika perspektiv: forskarens, journalistens, branschens och inte minst barnens. I den nya antologin ‘Marknadsmässig kurragömmalek?
Barn, unga och dold reklam’ som ges ut i ett samarbete mellan Nordicom och Statens medieråd, presenterar 11 artikelförfattare sin syn.
“I dag är det ofta unga tjejer som får vara ansiktet utåt och sköta reklamproduktionen åt annonsörer och influencer-bolag. Typiskt sett ägs dessa företag av medelålders män som kapitaliserar på tjejernas innehåll“, säger en av artikelförfattarna Gustav Martner, digital expert, utifrån sin egen kartläggning.
”Influencers” ökade med 40 procent
En typ av dold marknadsföring som växer kraftigt är den som sker via en social medieprofil där innehållet är mer personligt än redaktionellt.
– Mellan 2015 och 2016 ökade influencer marketing med 40 procent. Innehållet ska upplevas som någons personliga rekommendation, vilket gör det svårt att uppfatta som marknadsföring, säger Ulf Dalquist, forskningschef vid Statens medieråd.
Överraskande enighet
Fler exempel på frågeställningar i antologin är forskning om dold reklam från 1900-talet till idag, de många och förvirrande begreppen, att samma lagar och regler gäller såväl stora mediehus som 13-åriga bloggare samt barns och ungas egen syn på reklam online.
– Det har varit angeläget att få med både kritiker och tillskyndare i antologin. Trots deras motstridiga intressen kunde vi se en enighet kring behovet av tydligare regler i stort, säger Ingela Wadbring, föreståndare vid Nordicom.
Boken presenteras vid ett seminarium under Mediadagarna i Göteborg (Meg) onsdag 27 september men finns redan nu tillgänglig att ladda ner digitalt hos Statens medieråd eller Nordicom.
