Svenskarna och internet 2019

Svenskarna och internet 2019 här! Nytt för i år är bland annat hur vi svenskar använder digitala samhällstjänster, såsom ansöka om bygglov, kolla pension och så vidare, samt hur meningsfull tiden vi lägger på internet upplevs.

Sociala medier

En stor majoritet av internetanvändarna använder sociala medier, även om tillväxten nu har planat ut. Men när vi undersöker hur meningsfull och väl använd tiden på nätet upplevs, framgår att bara en fjärdedel anser att deras tid på sociala medier är meningsfull.

Barnfamiljer är den grupp som tycker att det är minst meningsfullt att spendera tid på sociala medier. Däremot upplever mer än var tredje person född utanför Norden att det är väl använd tid.

Digitala samhällstjänster underlättar

För första gången i Svenskarna och internet ställer vi också frågor om digitala samhällstjänster. Framgångssagan mobilt BankID har varit en möjliggörare för dessa e-tjänster, och inställningen är mycket positiv. Hela 85 procent av befolkningen tycker att digitala samhällstjänster underlättar för dem.

Bland de tjänster som har undersökts i rapporten är Skatteverkets mest populära, med 74 procent av befolkningen som användare. Detta tätt följt av tjänster för kollektivtrafik som används av 72 procent. De omskrivna vårdapparna, tänkta att kunna ersätta fysiska besök, används bara av tio procent.

Minskar och ökar i Svenskarna och Internet 2019

Tillväxttakten för de största sociala nätverken minskar, och färre lägger ut bilder samt skriver och delar inlägg på Facebook.

Sammantaget ökar både konsumtionen av film/video och musik på nätet. Likaså vill allt fler betala för film- och musiktjänster på nätet. Mest villiga att betala är de yngsta.

Mer än hälften av internetanvändarna spelar nöjesspel på nätet. Detta är i huvudsak en aktivitet som unga män men även äldre kvinnor ägnar sig åt. Bland de yngsta är det även vanligt att kolla online på andra som spelar spel.

Internetutvecklingen i Sverige – fiber ökar igen

Efter att ökningen bromsade in år 2018 ökar tillgången till fiber ökar igen. År 2019 har 57 procent tillgång till fiber hemma, jämfört med 50 procent föregående år. Den största ökningen sker på landsbygden.

Sociala medier – har vi slagit i taket?

Från år 2010 har användarantalet ökat varje år. Men nu har tillväxten planat ut. En stor majoritet, 83 procent, av internetanvändarna använder fortfarande sociala medier.

Tjänster som vuxit snabbt de senaste åren, som Instagram och Snapchat, har minskat i tillväxttakt och ligger mer eller mindre kvar på samma nivåer som föregående år.
För första gången sedan 2011 minskar andelen användare av Facebook jämfört mot föregående år. Dagliga användare sjönk med två procentenheter från föregående år till 51 procent för 2019.
Allt färre delar andras innehåll i sociala medier. 49 procent uppger att de delar andras innehåll, förra året var den siffran 59 procent.
Bara 24 procent upplever att tiden de spenderar på sociala medier är meningsfull.

Digitala samhällstjänster underlättar för de flesta

För första gången ställs frågor om digitala samhällstjänster. I topp bland de tio tjänster som har undersökts ligger Skatteverkets digitala tjänster, som används av 74 procent av befolkningen.
Minst använt av de undersökta tjänsterna är vårdappar för läkarbesök, som bara 1 av 10 nyttjar.
Hela 85 procent av befolkningen anser att digitala samhällstjänster underlättar.
Bland de som är 76 år eller äldre tycker 18 procent att de digitala samhällstjänsterna försvårar för dem.

Det digitala utanförskapet

1 av 10 känner sig inte delaktig i det digitala samhället. Fortfarande är det de äldsta i befolkningen (76 år eller äldre) som känner sig minst delaktiga.

Drygt 1 miljon personer använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls. Det är något färre än förra året, då siffran var cirka 50 000–60 000 fler.
De äldsta börjar komma ikapp i internetanvändandet. 2019 använder 93 procent av människor i åldrarna 66-75 år internet, motsvarande siffra för åldrarna 76 år eller äldre är 69 procent. Det är främst 40-talisterna som står för ökningen i den äldsta gruppen, då de nu har hunnit bli 76 år eller äldre och har med sig internetvana från tiden som yrkesverksamma.

Fler smarta prylar i hemmet

För första gången undersöks uppkopplade saker i hemmen. 54 procent har någon uppkopplad sak hemma, jämfört med 50 procent år 2018.
Elektroniska lås hemma (7 procent) är vanligare än att ha en uppkopplad högtalare som går att styra med rösten (5 procent).

Yngre män spelar mest – och tittar på när andra gör det

3 av 5 internetanvändare spelar nöjesspel på nätet. En femtedel tittar på andra som spelar spel online, till exempel genom Twitch och Youtube.
Att spela nöjesspel på internet, spela om pengar och att titta på när andra spelar, domineras av gruppen unga män i åldrarna 12–15 år.
Nästan alla pojkar, 98 procent, i åldrarna 12–15 år spelar nöjesspel på internet.
Från 36 år och uppåt är det fler kvinnor än män som spelar nöjesspel på nätet.
Endast 1 av 10 ser mobilspelande som väl använd tid. Och bara 2 av 10 ser dataspelande som väl använd tid.

Oro kring den personliga integriteten

Nära hälften av internetanvändarna känner sig övervakade på internet.
Nära hälften känner oro för att storföretag som Google och Facebook ska inkräkta på deras personliga integritet på internet. Var femte oroar sig för myndighetssveriges inkräktande på den personliga integriteten på internet. Oron har ökat inom båda dessa områden sett ur ett femårsperspektiv.
Andelen internetanvändare som drabbats av näthat har legat på en konstant nivå, 14 procent, under en treårsperiod. De yngre upp till 25 år drabbas i högre uträckning – här är cirka 3 av 10 utsatta.
Kvinnor upplever oftare näthat som mer allvarligt än vad män gör. 35 procent av kvinnorna upplever att näthatet de har mottagit har varit allvarligt. Motsvarande siffra för männen är 24 procent.
21 procent av internetanvändarna har fått obehaglig eller kränkande e-post, jämfört med fjolårets 16 procent och 2017 års 13 procent.

Poddar och digitala böcker ökar

Poddar och digitala böcker har störst tillväxt vad gäller internetanvändarnas mediekonsumtion. Sedan 2015 har andelen poddlyssnare dubblerats och ligger idag på 55 procent. 42 procent lyssnar på ljudböcker eller läser e-böcker.
Pappersboken behåller sin starka ställning och läses i mer än dubbelt så hög grad som de digitala böckerna.
48 procent tycker att poddlyssnande är meningsfull tid. Motsvarande siffra för att titta på film eller video online är 46 procent.
Användandet av nyhetsappar toppar listan för vad som anses vara mest meningsfull användning av tid på internet. Hela 60 procent av användarna anser att den tiden är meningsfull.

Här kan du läsa Svenskarna och Internet 2019.

Behöver du content eller hjälp med att skriva texter? Vi på Karlssons Textbyrå kan hjälpa dig. Här kan du läsa mer om vad vi kan göra för ditt företag.