Svenskarna och internet 2014

”Svenskarna och internet” är en individundersökning om internetanvändning. Rapporten ges ut årligen av .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur), en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige.

Rapporten är baserad på .SE:s egen primärdatainsamling som undersöker svenskarnas användning av internet och visar hur informations- och kommunikationsteknik används och påverkar enskilda individer, familjer och samhället. Totalt intervjuas 3 000 personer från 12 år och uppåt.

Nu finns den senaste versionen av rapporten ute att beskådas.

> Ladda hem den här

Här nedan kan du läsa .SE sammanfattning av rapporten:

Trots tjugo år med internet fortsätter internet att sprida sig till allt fler. Det gäller både tillgång och användning. Ökningen är betydande hos de yngre pensionärerna och bland förskolebarnen och här är det framför allt surfplattans popularitet i barnfamiljerna som ligger bakom att allt fler av de yngre barnen börjat regelbundet använda internet.

Spridningskurvan för smarta mobiler som steg kraftigt fram till förra året har nu börjat plana ut. Surfplattorna fortsätter att snabbt sprida sig med den största ökningen hittills under senaste året. Här syns ännu inte någon avmattning.

Surfplattan har på tre år spridit sig med 48 procentenheter, från 5 procent till 53 procent. Det är ett svårslaget rekord.

Nästan hälften använder internet flera gånger om dagen. En utveckling som till stor del får tillskrivas den smarta mobilen och surfplattan.

Den genomsnittliga tiden som internetanvändarna ägnar åt internet i hemmet har ökat med en timme i veckan. Det är en ökning som tillfaller den ökande användningen av smarta mobiler och surfplattor.

Fortfarande efter tjugo år tillkommer det nya internetanvändare. Under det senaste året rör det sig om omkring hundra tusen nya användare. Men trots detta återstår det en miljon svenskar som inte använder internet.

Den smarta mobilen har inte ersatt datorn, utan den utgör ett komplement för den som redan har en dator. Och surfplattan utgör ett komplement för dem som redan har dator och smartmobil. Allt större del av internettiden tillbringas på smartmobilen.

Barnfamiljerna driver på. Åtta av tio föräldrar till barn under 10 år har tillgång till en surfplatta. En tillgång som även deras barn har. Användningen av surfplattor bland barn och ungdomar är dock betydligt frekventare än bland föräldrarna.

Hälften av surfplatteanvändarna har en egen surfplatta. Åtta av tio internetanvändare har en egen dator och nästan alla som använder en smartmobil har en egen sådan. Nu har hälften av de som använder en surfplatta en egen sådan.

Facebook är den mest använda appen på smartmobilen. Surfa, läsa, spela och se på film/video/tv dominerar användningen av surfplattan.

Positionering, hälso- och träningsappar hör till populära nyheter som presenterats under de senaste åren på de smarta mobilerna. Här är det unga kvinnorna som går i täten. Hälften av dem använder dessa nya möjligheter. Mobilt BankID har också blivit mycket använt, vilket hälften av mobilanvändarna har.

De sociala nätverkens popularitet ökar fortfarande. Det senaste året har andelen besökare gått upp med sex procentenheter till 72 procent. Sju av tio internetanvändare besöker således någon gång sociala nätverk och utslaget på hela befolkningen motsvarar det 64 procent.

Facebook dominerar fortfarande. Nästan alla som är medlemmar på ett socialt nätverk är också medlem på Facebook. Men det finns ett undantag. Det är de unga i åldern 12–15 år som minskat sitt deltagande på Facebook. Här har det dykt upp en rad alternativ under senare år.

Komplement snarare än konkurrent. Andra sociala nätverk som Instagram har mer kommit att verka som ett komplement än som en konkurrent i förhållande till Facebook. Det är få som överger Facebook och enbart använder Instagram.

Allt fler betalar för musik på internet. Här har utvecklingen gått snabbt från 15 procent 2011 till 38 procent av internetanvändarna 2014. Ökningen har varit särskilt stor bland de unga. En tredubbling på fyra år.

Allt fler betalar för video/film/tv på internet. Det är också många fler som betalar för att se film, video och tv via internet. Det är 14 procent av internetanvändarna som prenumererar för att se video/film/tv. I åldersgrupperna från 12 till 35 år är andelen kring 25 procent.

Fildelningen minskar bland de unga. Under det senaste året kan vi se en viss minskning. Det gäller i alla åldersgrupper men främst för de under 35 år.

Fler av de yngsta har börjat betala och prenumerera på strömmande musik och till viss del även på film/tv/video. 52 procent i åldern 12 till 15 år prenumererar idag på musik och 25 procent prenumererar på video/film/tv.

Internet har idag blivit den viktigaste informationskällan. För personer upp till 45 år har internet en helt dominerande ställning som informationskälla medan det för pensionärerna är de traditionella medierna, tv, radio och dagstidningar som är viktigast. Däremellan, i åldrarna 46 till 65 år, är alla medier inklusive internet ungefär lika viktiga.

Söka efter fakta och slå upp ord. Alla gör det åtminstone någon gång även bland pensionärerna. Många, även det i alla åldrar, använder internet för att söka efter adresser och tidtabeller.

Youtube och Spotify populärast på internet. Störst spridning på internet har Youtube fått. Ser vi istället på den dagliga användningen är det musiken som dominerar.

Hälften av tvååringarna använder internet. Redan bland 3-åringarna är tre av fyra internetanvändare och vid 7 år är andelen 90 procent. Den stora ökningen de senaste åren har skett bland de yngsta.

Den största förändringen de senaste åren har dock varit att barns användning av internet blivit mycket frekventare. 2011 fanns det få dagliga användare bland förskolebarnen. Idag är var fjärde i åldern 2 till 3 år daglig användare och var tredje i åldern 4 till 6 år.

Stort genomslag för surfplattor bland unga. När surfplattan kom var den först lika populär bland de yngre som bland de äldre barnen. Det senaste året har ökningen varit störst bland skolbarnen. Resultatet har blivit att över hälften av dem är nu dagliga användare av surfplattor.

Smarta mobiler användes mest i trådlösa nätverk. Över hälften av ungdomarna i åldern 12–15 år använder sin smarta mobil mer via ett trådlöst nätverk än via mobilnätet.

Lika vanligt att unga använder internet i skolan för privat bruk som för skolarbete. I många skolor finns idag trådlösa nätverk och en tredjedel av eleverna har en egen dator i skolan. Ser vi till vad som händer i skolorna är det nästan lika vanligt att använda internet för privat bruk som att använda internet för skolarbete.

Allt fler och allt yngre på sociala nätverk. Hälften av tioåringarna är idag bekanta med sociala nätverk och var femte är där dagligen. Går vi neråt i åldrarna kan vi hitta de som besöker sociala nätverk redan vid 7 och 7 sammanfattning 8 års ålder vilket inte skedde tidigare. Den stora ökningen de senaste åren har skett bland skolbarnen i åldrarna 9 till 11 år.

Personlig integritet viktig. De flesta håller inte med om påståendet att ”det inte längre finns någon personlig integritet”. Det är inte heller många som tycker att oron över den personliga integriteten är överdriven. Samtidigt som många tycker att oron är berättigad, säger många att de inte har något att dölja.

Få har fått sin personliga integritet kränkt på internet. Nästan alla svarar nej. De som svarar ja är företrädesvis unga och flest ja-svar återfinns i gruppen 16–25 år.

Det vanligaste, som var tredje internetanvändare har råkat ut för, är att de fått falska förfrågningar från myndigheter, banker eller spelföretag om att de anmodats skicka in bank- och kreditkortsuppgifter. Lika många har ofrivilligt råkat hamna på en pornografisk internetsida utan att de själva valt detta.

Två av fem har fått virus i sin dator. Den stora majoriteten av internetanvändare har inte vidtagit några speciella åtgärder för att skydda sig. Få, någon enstaka procent av alla internetanvändare, använder mer avancerade former av kryptering för att skydda sig.

De unga har större tilltro till internet än de äldre. De unga är mycket mer positiva till internets möjligheter att fördjupa demokratin. Hälften av de yngre anser att internet har gjort det lättare att förstå politik, jämfört med en tredjedel av de medelålders och en fjärdedel av de äldre.

Yngre människor är också mer aktiva i att söka upp politisk information på internet. Hälften gör det någon gång och var fjärde gör det åtminstone någon eller några gånger i veckan.

Internet viktigast för de välutbildade. Ju högre utbildning man har desto viktigare tycker man att internet är i vardagslivet. Det gäller dock inte för den yngre delen av befolkningen upp till 45 år. Även i arbetslivet är internet viktigare för de med högre utbildning. Det gäller alla åldrar.
Oron för övervakning och registrering av myndigheter och företag, som var stor för 10–15 år sedan, har minskat men ökar nu åter.

Känslan av delaktighet i informationssamhället har ökat i jämförelse med tidigare år. Mest delaktiga känner sig de i åldern 16 till 45 år. Bland de ännu yngre är det flickorna som känner sig mer delaktiga i informationssamhället än pojkarna i samma ålder.

Mest tid ägnas åt de traditionella medierna i deras traditionella former med undantag för kvällstidningen där den mesta läsningen sker på webben. Genom framgången för surfplattan fortsätter en sakta förskjutning mot att en ökande del av mediekonsumtion sker på nätet.

Små förändringar med tydlig tendens. Förändringarna över det senaste året är små, men tendenserna är tydliga. Tiden minskar något för papperstidningarna och för lyssningen på inspelad musik. Tiden ökar något för tv-play och digitala spel och är ganska oförändrad när det gäller traditionell tv och radio och för tidningarnas webbversioner.