Flera stora grupper på Facebook har fått se en kraftig ökning av icke-relevanta annonser skrivna på dålig svenska. Tidningen Metro har spårat dessa annonser till en turkisk spammare som tjänar massor av annonspengar på att fylla grupperna med annonser med typiska click-bait rubriker.
Du har säkert sett annonser i stil med ”Huset övergavs för mer än 30 år sedan, men det fotografen hittade på insidan är makalöst” när du surfar runt på olika Facebooksidor. När du klickar på annonsen kommer du till en artikel som omges av flera olika reklamytor. Det är dessa reklamytor som en privatperson boende i Istanbul i Turkiet, tjänar stora pengar på, dessutom genom ett halvautomatiserat system som han byggt själv.
Mannen äger ett tiotal olika sajter med namn som hemochpyssel.com och timenews.life. Sidorna i sig är väldigt enkla, vit bakgrund, en rubrik och en lista med artiklar. Går du däremot in på artiklarna så är det fullt med reklam samt möjlighet att klicka dig vidare till fler artiklar, som givetvis har ännu mer reklam.
Metro lyckades även skapa en användare på sajten ”Facebook poster” som personen också äger. Genom den sajten går det att skapa ett stort antal fejkkonton på Facebook, låta dessa konton gå med i massa grupper och sedan lägga upp annonser likt den här nedanför.
När du väl skapat kontona och låtit dem gå med i olika grupper är det enkelt att sedan luta sig tillbaka och börja håva in reklampengar. För vem vill inte veta hur det ser ut inuti en container som någon gjort om till en bostad? Artiklarna hämtas från olika svenska viralsidor såsom Uppskattat och Newsner, sidor där den journalistiska kvaliteten inte nödvändigtvis står i centrum.
För de olika Facebookgrupperna kan detta innebära stora problem, exempelvis har gruppen ”Den största gruppen på Facebook” kommit att bli en reklampelare för en sexleksaksbutik, och gruppen ”Elfel” köptes av tidningen ”Elinstallatören” för att kunna skicka ut reklam till gruppens 20.000 medlemmar. Facebookgrupper har med andra ord blivit hårdvaluta i dagens sociala marknadsföringsvärld.
För många seriösa annonsörer innebär detta att deras annonser kan komma att vattnas ur då de blandas upp med denna typ av spamannonser. Frågan är om Facebook kan göra något åt det hela. Givetvis kan de jobba på att stänga ner fejkade konton, men hur ska du skilja ett riktigt konto från ett fejkat när allt du behöver är en mailadress? Att kontinuerligt ta bort denna typ av annonser från de olika Facebooksidorna innebär dessutom ett stort jobb för moderatorerna, och i en löst sammansatt grupp kan modereringen ibland ske sporadiskt i mån av tid. Det är med andra ord ett knivigt problem att komma till rätta med, och under tiden fortsätter reklampengarna att strömma in från de många annonserna på Facebook.
