En gång i tiden var Apple ett företag som stod för extrem produktutveckling. Det var vida känt att dåvarande chefen Steve Jobs lyssnade på ingen förutom hans inre röst om vad som var bra och vad som var kass. Genom hans visioner fick vi produkter som iPod, iPhone, iPad, Apple TV, iTunes och mer. Hans vision om ett bättre och mer uppkopplat liv räckte hela vägen till iPhone 4, innan han lämnade oss i händerna på ‘vanliga’ chefer.
När iPhone 6 och Apple Watch skulle lanseras satt jag uppe och vakade. Berättade för nära och kära att nu kanske det händer något spännande nytt, sådär som bara Apple kan (eller snarare kunde) göra. Med sojaglassen i en skål (jag är laktosintolerant) på bordet bredvid datorn lutade jag mig framåt för att hänföras och trollas bort till en ny era som nu äntligen skulle vara här. En stor skål sojaglass senare kände jag mig bara lite tjockare i magen och tom i huvudet. Vad var det jag hade sett? Hur kunde de beröva mig från en ny era?
Nu får du ursäkta mig lite för mitt språkbruk kommer för en stund att raseras – i syfte att verkligen förklara känslan jag fick efter att Apples event var slut.
Asså de fattar ju ingenting på Apple! Vi konsumenter vill ju inte ha någon tråkig Samsung-kopia med en större skärm och en massa blabla. Vi vill förtrollas och ha det där som vi inte visste att vi faktiskt ville ha. Vi vill räkna ned dagarna till att vi kan få gå och köpa den där grejen som vi aldrig trodde skulle finnas på marknaden. Den där prylen som får oss att för en stund tänka att vi kan skära ned på blöjorna till ungen för att ha råd med till och med två. Jag vill kunna stå på gatan och skrika “sweet bananas” för att jag fått tillbaka den där Apple-känslan. Jag vill ha tillbaka Steve Jobs nu!
Vad Apple tragiskt nog börjat göra är att lyssna på sina kunder. Vi har i år tjatat om en större skärm och den där smarta klockan. Apple leverade just det vi önskade – en större skärm och en ‘smart’ klocka. Men det var ju inte egentligen det vi ville ha. Vi ville ha en ny iPhone och en smart grej som man kan ha på handleden. Den där nya iPhonen skulle briljera med häpnadsväckande finesser och den där klockan skulle bara vara sådär cool och häftig som iPhone kändes när den först kom ut på marknaden. Ni kommer ihåg, då man satt på tunnelbanan med sin första iPhone och kände sig speciell när alla kollade och trånande efter din mobil.
Nu tänker du kanske att Dagensanalys.se borde förespråka analys och inget annat. Vi tycker att analys är det bästa som finns, vi älskar analys, men det finns en tid och en plats där analys kan kväva istället för att skapa, och det är i det kreativa rummet. I det kreativa rummet ska alla galna idéer få plats och drömmar få gå före budgetar och affärsplaner. För när jag köper Apples prylar vill jag känna mig smartare, sexigare och häftigare än alla andra, även om de har samma sak som jag. Jag vill inte gå och omkring med något som känns halvdant och samma-samma. Det är bara visioner som kan leverera det jag vill ha, inte undersökningar och analyser.
Snälla Apple, sluta lyssna på kunderna. Våga drömma och ha galna visioner som ni sedan kastar ut till era hungriga konsumenter. Ni har råd, ni har tid och ni kan!
Tre råd till Apple:
1. Gå tillbaka till ruta 1 och hitta er kreativa ådra
2. Skapa en unikare känsla som gör att era kunder får tillbaka VIP-känslan. Tänk 1984.
3. Innan ni lanserar nästa produkt tänk efter om den på något sätt revolutionerar kundens vardag.
Med Aviciis kloka ord avslutar jag min artikel.
Kära Apple,
Wake me up when it is all over
When You are wiser and I am older