Sant och falskt om organisk spridning av budskap

Den svenska digitala kommunikationsbranschen ligger långt efter internationellt sett när det gäller att stimulera organisk spridning av budskap.

Vad jag vill få sagt med det är att få svenskar som jobbar med marknadsföring idag har förmågan att påverka den stora massan, utan att lägga pengar på köpt utrymme.

Framförallt är det konsten att “dela” som behöver stimuleras. Svenskar stör gärna inte sina “grannar” men om vi som jobbar med sociala medier inte kan få publiken att ta egna initiativ att dela, så gör vi inte vårt jobb.

Hur kommer vi in med ett nytt budskap, om vi inte kan stimulera aktivitet på avspark? Svaret från branschen är att kunderna ska köpa utrymme som Facebooks annonser, föreslagna inlägg och sponsrade länkar. Det är jag inte emot men hur kan någon med ett samvete fortsätta att kalla sig proffs på sociala medier – och bara förmedla reklamplatser? Ett stort misslyckande är vad det är.

Branschen har “löst” problemet genom att stoppa huvudet i sanden och säga “det finns ingen organisk spridning av våra budskap i digitala medier”.

Internationellt ser vi dels nyhetssidor med native content marketing vars innehåll delas flitigt. Sedan har vi sidor med roliga och spännande klipp, där budskap flätas in. Och vi har även influencers som Candace Payne, en “vanlig mamma”, som lyckats få över 100 miljoner visningar på några veckor för sina klipp – “Simple Joys” på Facebook. Du vet den där med Chewbacca-masken eller när hon tittade på Disney Worlds fyrverkerier.

En motsvarighet i Sverige är Louise Andersson Bodin, som inte heller hon köper utrymme. Louise har fått 1,4 miljoner visningar på Facebook om hur folk äter tårta i Värmland jämfört med Stockholm. Hennes filmer har ofta över 10.000 visningar efter bara några dagar. Nu har hon börjat anlitas för uppdrag inom marknadsföring tack vare hennes talang. Bland annat har hon regisserat en musikvideo för Nord Nightclub i Magaluf.

Vi kan jämföra det med Loka som försökte påverka användare på Facebook med populära Ison & Fille – och trots en dyr reklambyrå samt köpt utrymme inte lyckades överträffa Louise i siffror.

Vad kan vi då göra för att den digitala kommunikationsbranschen skall rycka upp sig, sluta skramla med tomma tunnor, dra upp huvudet ur sanden och börja härma den amerikanska som ofta haft större framgångar?

För det första behöver inte detta betyda “Trumpifiering”, “dold marknadsföring”, “trollande” och “förstöra varumärken”. Jag är öppen för en mustig dialog om hur provokationer och knep kan modifieras till kravmärkt status. Det enda som jag vägrar acceptera är att svenska kunder inte ens får föra en dialog om organisk spridning av budskap. De betalar och de har rätt till att vi utvecklas och kommer ikapp.

Bobbo

Bobbo Sundgren, utbildad etnolog och copywriter