Vissa saker i livet tar man bara för givet, att exempelvis ett kilo väger ett kilo. Men hur vet vi att ett kilo är exakt ett kilo och tänk om det inte är det längre. Svaret kommer att förvåna dig.
Den internationella kilogramprototypen är en metallcylinder som förvaras i ett valv i källaren till BIPM (Internationella Byrån för mått och vikt) i Sèrves utanför Paris. Standardprototypen är gjord av en 90% platina och 10 % iridium, en blandning som ska minimera risken för att massan förändras med tiden.
Prototypen och sex stycken systerkopior förvaras under sträng bevakning, både säkerhetsmässigt och miljömässigt. Tre separat förvarade nycklar behövs för att valvet ska kunna öppnas. Så det finns alltså folk som har som jobb att bevaka vårt kilo. För om den skulle bli stulen eller tappas bort så skulle vårt kilo försvinna för alltid.
Systerkopiorna är tillgängliga för andra länder, för att de ska kunna jämföras mot ländernas nationella kilogramprototyper (rikskilogram eller rikslikare). Systerkopiorna jämförs mot originalet ungefär vart 40:e år. På så sätt håller vi igång vår standard om vad ett kilo är.
Så om du ska tillverka en våg eller någon annan produkt som kräver definitionen av ett kilo så behöver du åka till Paris eller någon av systerländerna för att få den exakta definitionen och din produkt kontrollerad. Om du nu ska vara noggrann och inte lita på att ditt referensobjekt är helt korrekt.
Trots försöken att hålla måttet stabilt har den tappat sin vikt med 0.0001g. Detta har upprört flera och nu försöker man hitta en lösning på problemet.
Ett gäng matematiker har funderat och tror sig ha löst vårt kilomått genom en formel som ska kunna med 100 procent träffsäkerhet identifiera vad ett kilo är. Formeln skulle då också frigöra definitionen av måttet och göra den global istället för att det finns referenser inlåsta i Paris.
Dr Giovanni Mana som är en av forskarna bakom formeln kommenterar sitt arbete “The absence of technologies to redefine the kilogram is the biggest impediment to a redefinition of the whole system of measurement units, which is expected to deliver even more solid foundations and reliability to precision measurements and to set the stage for further innovations in technology and science.”
Matematikerna tog fram definitionen och formeln genom att beräkna vad de kallar Avogadros nummer vilket är – antalet atomer och molekyler i en bestämd volym av substans. Siffran de kom fram blev 602 följd av 21 stycken nollor, eller 602.214129 sextillion.
Nu hoppas matematikerna att alla ska börja acceptera deras nya definition av vad ett kilo är för något.
Här kan du lyssna på en intressant förklaring och debatt om vårt kilo:
(klicka på denna länk om du inte får igång spelaren)
Om du vill läsa mer om detta ska du klicka här.