Jag vet att det är inte en ‘typisk’ artikel för Dagensanalys men statistik kommer i alla dess former och vädret är alltid intressant att studera eftersom det påverkar oss så starkt. Här kommer lite helgläsning om hur ett forskningsprojekt försöker använda statistik och förutspå hur vädret kommer att bli år 2030.
I Sverige står vi ut med långa kalla vintermånader och korta somrar. Enligt en studie och mängd väderstatistik ska det bli ändring på det redan år 2030 pågrund av klimaförändringen i Europa.
Europa kommer enligt klimatberäkningar att uppleva en kraftig uppvärmning, även om den globala temperaturökningen begränsas till två grader jämfört med förindustriell nivå. Redan om 30 år kan en global temperaturökning med två grader vara verklighet. Vissa modellsimuleringar visar att det kan komma att inträffa redan innan år 2030, och inte ens i de mest optimistiska scenarierna kommer det att dröja längre än till omkring år 2050.
Erik Kjällström, SMHI
– Tvågradersmålet är ett ofta omtalat mål. Hittills finns inga detaljerade studier av hur klimatet faktiskt kan se ut och vilka konsekvenser detta skulle kunna leda till, säger Erik Kjellström klimatforskare vid SMHIs Rossby Centre.
Klimatförändring i Europa
För Europa visar analyser av modellsimuleringar att den mest uttalade temperaturökningen kommer att ske i norra och östra Europa under vintern, och i södra Europa under sommaren.
Nederbörden kommer att öka i centrala och norra Europa under vintern. På sommaren däremot kommer bara norra Europa att se ökade nederbördsmängder, medan det i centrala och södra Europa kommer att regna mindre.
Andra förändringar som är att vänta är förändringar av extrema temperaturer. Det blir mer intensiva värmeböljor och mindre intensiva köldknäppar. Det är också att förvänta att mängden extrem nederbörd kommer att öka i framtiden.
Inriktning på effekter
Projektet ska nu undersöka effekterna av klimatförändringen i Europa och i några andra extra utsatta områden i världen. De förändringar i Europas klimat som modellsimuleringarna visar, talar för att det kan bli mer negativa effekter på den regionala skalan, även om det också medför positiva effekter.
– Värmeböljor och mer intensiva skyfall finns med bland de negativa effekterna, medan ett minskat uppvärmningsbehov av våra bostäder under vintern kan vara en positiv effekt, säger Erik Kjellström.
Vet inte vad du tycker men det känns som att vi i Sverige drog den sämsta lotten med ökad temperatur under vintern och mer regn på sommaren, alltså regn och mer regn.