Prekariatet som PR-armé

Guy Standings bestseller The Precariat: The New Dangerous Class från 2011 är bland det viktigaste som har skrivits i vår tid, anser jag. Standing talade senast inför världens mäktiga på årets Bilderbergmöte – om Prekariatet och medelklassen.

Prekariatet är de som lever med osäkra jobb eller länge utan jobb. De har ofta psykisk ohälsa och/eller missbruk som orsak till det – eller som följd. Prekariatet utgörs delvis av människor som har förlorat ett bra jobb baserat på en dom eller något som de skrivit om på internet. Stora delar är flyktingar och unga som aldrig haft en anställning. Globaliseringen har berövat dem arbetstillfällen, kulturellt etnisk tillhörighetskänsla och framtidshopp. Detta gör dem farliga, säger Standing.

prekariatet

Jag håller med och vill lägga till: Detta gör dem till hänsynslöst effektiva PR-soldater i sociala medier, som Facebook.

Sociala medier blir i många fall en tidsomfattande verklighetsflykt för människor i Prekariatet. Här vågar de säga sin mening, här hittar de likasinnade, här mejslar de fram sin propaganda – och här bombarderar de kommentarsfält med propagandan och utövar en enorm påverkan genom grupptryck och upprepningar.

Undersökningar visar att många som slutade rösta på Socialdemokraterna och började rösta på SD – var sårbara på arbetsmarknaden. Det är inte i sig så konstigt. Det som är mer intressant är detta: Det var de sårbara som utgjorde PR-armén för SD på internet långt innan SD var stora. De verkar ha utvecklat ett språk och en debatt-teknik, som gjort dem effektiva för att forma värderingarna även i mindre sårbara människors hjärtan.

Nu kan kända moderater använda ord som “batikhäxa” om mångkulturens försvarare inom kulturvänstern. Och den “icke politiskt korrekta” delen av medelklassen talar om “skäggbarn” och “kulturberikare” – för att ironisera över de flyktingar som luras om sin ålder eller begår brott.

Fenomenet syns även vad det gäller spridande av konspirationsteorier. Även internationellt, inte minst i Donald Trumps framgångar som presidentkandidat, kan jag se de sårbaras avtryck på internet som en viktig faktor. Trump fick exempelvis tidigt med sig svansen av propagandister i Infowars följe.

Makthavare inom alla områden behöver börja se Prekariatet som en mycket farlig konkurrent – eller som en potentiell samarbetspartner.