Vi har stängt från 1 april 2020
Keymetrics

Personlig anpassning eller cynisk manipulering – så kartläggs din personlighet genom 300 likes

Att Donald Trump mot alla odds vann presidentvalet har uppdagats till stor del bero på en mycket effektiv digital strategi där gränsen mellan personifierade budskap och utstuderad manipulation är hårfin.
Det var företaget Cambridge Analytica som låg bakom Trumps digitala kampanj, och till sin hjälp använde de Facebook. Baserade på likes och de digitala personlighetstester som är mycket populära på Facebook kunde de skapa väldigt specifika personlighetsprofiler för hundratusentals personer.
I en artikel av Hannes Grassegger och Mikael Krogerus beskrivs hur det genom så lite som 68 likes på Facebook går att fastställa din sexuella läggning, din hudfärg samt om du är demokrat eller republikan. Med 300 likes går det att beskriva en person bättre än en partner kan göra. Till sin analys för Trumps kampanj hade Cambridge Analytica över 5000 likes per person att utgå från.
När de skapat profiler och klustrat ihop dessa var det sedan en enkel match att vända på processen, och tillhandahålla information som kunde knuffa potentiella väljare i rätt riktning. En person som visade tendenser till att ogilla etablissemanget möttes av budskap som eldade på politikerförakt. En person som var orolig över invandring fick information som triggade mer rädsla. Allt för att se till att valet föll ut till Trumps fördel.
Frågan är om det ens kan kallas ett demokratiskt val, när väljare manipuleras på det här sättet. Filterbubblor och åsiktskorridorer känns i det här sammanhanget som ett mindre problem än strukturerad manipulering av en hel väljarkår. Idag finns heller inget regelverk som kan se till att oegentligheter sker, och det verkar inte som att något sådant regelverk är på väg heller. Nästa år träder EUs nya dataskyddsförordning i kraft, men den skyddar inte mot den här typen av påverkan, utan reglerar bara hur personuppgifter hanteras. Att göra psykologiska profiler baserade på offentliga data är i nuläget varken olagligt eller svårt.
Det går dock att argumentera för att det är oetiskt, men samtidigt vill allt fler konsumenter ha personifierade budskap och känna sig exklusiv i digital kommunikation. Hur kan det uppnås om personlighetsprofilering inte görs? Svaret är att det är omöjligt, så var går då gränsen mellan personifierad anpassning och cynisk manipulering. Vad är egentligen skillnaden mellan att få reklam om naprapater efter att du sökt på Google om ryggont, och att få vallöften av en politiker efter att du sökt på betygsskillnader mellan skolor?
Kan vi på riktigt hävda att vi inte trodde det var hit utvecklingen var på väg när vi började samla in massor av information om digitala beteenden. Frågan är vad vi gör åt det nu. Sanningen är att det här är mycket svåra frågor, troligtvis utan enkla och tydliga svar. Men mot bakgrund av vad vi sett under det amerikanska valet, och även i samband med Brexit och liknande, är det tydligt att vi behöver lyfta och diskutera de här frågorna betydligt mer. Frågor om personifiering och manipulation behöver ta större plats i det offentliga rummet, och såväl politiker som företag, organisationer och enskilda individer behöver delta. För det är endast tillsammans som vi kan skapa en etisk och moralisk samvaro för morgondagens digitala värld.

Den 1 april 2020 släckte vi lampan här på Dagens Analys.