Idag är vi miljontals människor som jobbar med eller på internet. Men tänk om tekniken aldrig hade kommit till. Vad hade du då jobbat med idag? Jag tror nog att jag skulle blivit en lärare som hade dagdrömmar om att vara en clown.
I en förort utanför Helsingfors såg jag för första gången det stora cirkustältet. Jag var då 8 år gammal och skulle tillsammans med min pappa för första gången få träffa clownen. Inne i tältet var det varmt och alla barnen satt med sina föräldrar och tittade ned på det stora golvet som var täckt av sågspån. Där nere sprang hästarna med kosackerna på ryggen och clownerna hejade på tillsammans med oss i publiken. Att vara clown verkade sådär underbart härligt. Alla barn älskade clownen och hen fick oss att må bra med sina akrobatiska skämt. Det var då jag bestämde mig för att jag också skulle bli en clown.
Hela min uppväxt svarade jag ärligt på frågan som vuxna ställer till barn ”vad ska du bli när du blir stor?”. Mina stackars föräldrar fick alltid skämmas när jag svarade med bestämd röst ”jag ska bli clown!”. För det är när man är liten som man är sann sina drömmar. Det är då man svarar utan att tänka på konsekvenserna, så som vuxna gör. När vi blir äldre tar konsekvenstankarna över drömmarna och vi låser in oss i samhällsidealet. Vi ändrar svaret när vi får frågan ”vad ska du jobba med?” till det där svaret som inte höjer på ögonbrynen ”jag ska bli lärare!”.
Är det inte sorgligt att vi släpper drömmen för att anpassa oss in i andras förväntningar. Det är ju inte så att de tackar oss senare – ”Tack för att du blev lärare och inte clown”.
Så jag hade nog blivit en lärare om nu inte Tim Berners-Lee hade följt sina drömmar och skapat ett globalt hypertextprojekt som fick namnet World Wide Web. Vad bra att han följde sina drömmar och struntade i vad andra tyckte.
Att vara lärare är ett nobelt yrke. Du får vara en viktig del i att skicka ut barn och ungdomar med kunskap och moralkompass in i stora världen. När man lär en person något känns det som att man gör nytta. Det värmer ens själ när man ser att ljuset tänds hos någon annan. Och det bästa är när det sker ett utbyte.
Känner mig faktiskt som en lärare idag när jag skriver här på Dagensanalys.se. När någon läser min text får jag samma varma känsla som jag tror att läraren upplever. Det är den energin som får mig att fortsätta skriva. Det är också därför jag tror jag valt läraryrket om nu inte Tim Berners-Lee hade fått in mig på andra banor med sitt internet.
Vad hade du gjort om inte internet hade funnits idag?