Sverige låg faktiskt i den internationella handelns framkant redan på Gustaf II Adolfs tid.
Den som vill berätta marknadsföringens historia brukar börja med antikens torgutropare och det latinska ordet reclamare. Men det täcker bara själva utbudsfunktionen.
Det systematiskt arbetande, direkt kundrelaterade affärsmannaskapet möter vi först på 1600-talet i de internationella handelshusen, framför allt de holländska. De dominerade den europeiska handeln totalt, de kopplade ihop de protestantiska och katolska arméernas vapenbehov med italienska furstars rikedomar och svenska fynd av förstklassig järnmalm.
Holländaren Louis de Geer flyttade 900 valloner till mörkaste Uppland och lade grundstenarna till Sverige som ledande industriland. Förstklassigt svenskt stångjärn, smitt av Dannemoramalm, skeppades till Sheffield i 150 år. Handelshusen vid Skeppsbron i Stockholm såg till att deras kolleger i Sheffield och Birmingham hade nöjda kunder, som gärna betalade 2?-3 gånger så mycket för svenskt kvalitetsstål som för vanligt stål. Tala om kundrelationer.
När vapenboomen var över hittade Sheffield helt nya marknader. Jordbruket över hela världen började köpa spadar, liar och alla möjliga verktyg och maskiner med skärande ytor av svenskt stål. Från Sheffield, inte från Sverige. Våra stora exportvaror blev malm, järn och pappersmassa. Det var agenterna som hade de rätta förbindelserna med slutanvändarna, inte industrin.
Det var agenterna som skötte kundkontakterna, inte bruken, men efterfrågan kunde skapas på många olika sätt. I början av 1710-talet fick Skebo bruk, som under en period tillverkade vapenstål, en order på stål till sablar från Sultanen i Konstantinopel. Den kom via Levantinska Compagniet och var, som historikerna har uppfattat det, inspirerad av de instängda karolinerna i Bender. ”Det svenska stålet biter …”.
Arvet efter Louis de Geer bar upp den svenska exporten in på 1900-talet. Den svenska konsumentmarknaden låg fortfarande i träda. Efter andra världskrigets slut fanns det 33.000 affärer i Sverige som sålde livsmedel. Då började den ström av unga människor in till städerna som i grunden har förändrat Sverige Hakons och Konsum insåg att en utrensning var nödvändig och började lägga ner butiker enligt principen en butik ersätter tio. Den nya logistiken gjorde det möjligt för kedjorna att ta över distributionen av stora varugrupper så att många av den gamla tidens grossistsäljare blev överflödiga eller rentav portförbjudna.
Handelns folk gjorde enorma mängder studiebesök i USA och rapporterade att nu var en ny tid på väg. Manegen var krattad för MARKNADSFÖRARNA.
Artikeln är skriven av:
Olle F. Ringenson gjorde sig känd som krönikör i näringslivets stora tidskrifter, Industria och dess efterträdare Vår Industri. Genom många år skrev han om marknadsföring och reklam i Annonsörförningens tidning Info och – fem år – i Svenska Dagbladets Näringsliv. Nu gör han comeback med en serie artiklar fyllda med erfarenheter och tillbakablickar.