En vän som just hade kommit hem från London berättade följande historia: ”Min fru och jag var bjudna på lunch hos en engelsk familj som vi kände sen ungdomens dar. De har lyckats bra i livet och bor i en elegant våning nära Sloane Square. När vi blev inbjudna berättade värdinnan att lunchen skulle bli extra festlig. Deras yngsta son skulle presentera sin nya flickvän – och kanske var det förlovning på gång. I varje fall var det bara vi sex som skulle fira.
Vad som sedan hände fick vi veta först när vi ringde för att tacka för den goda lunchen, en förnämlig fiskgratäng. Den kom från fiskavdelningen hos Harrods – eller var det Simpsons? – och var tillagad av deras egen cateringservice. Men egentligen var det inte meningen att vi skulle äta gratäng ….
Vi hade tänkt oss att satsa på en hel färsk irländsk hummer per person till champagnen. Jag ringde upp varuhuset dagen innan och blev kopplad till Fisk & skaldjur där jag gjorde min beställning, berättade vår värdinna. Sex humrar klara för hämtning efter kl 10. ”Javisst, mylady, inga problem”, sa expediten.
Vår son lovade att hämta de läckra skaldjuren på sin väg till Belgravia. Men när han frågade efter de sex beställda humrarna hos varuhusets Fisk & skaldjur blev svaret negativt. Eter intensivt letande förklarade de unga vitrockarna bakom disken att det inte fanns någon sådan beställning – och inte heller några obeställda humrar.
Bättre to keep a stiff upper lip.
Förbannelse, tänkte den unga mannen. Börjar mamma redan bli senil? Nu borde han naturligtvis ha ringt upp sina kära föräldrar och frågat vad orsaken kunde vara. Men … nej det kunde bli för pinsamt. Bättre to keep a stiff upper lip. ”OK, har ni något kvar av er utsökta sjötungegratäng?”
Ingen tog upp ämnet hummer förrän till kaffet. När mamma bedyrade att hon hade ringt in beställningen beslöt sonen att ta vägen runt Oxford Street och fiskavdelningen när han och flickvännen åkte hem. Mysteriet måste redas ut.
När ungdomarna kom fram till Fisk & skaldjur var avdelningens hela personal samlad och dessutom var livsmedelschefen där. Hummerpaketet var hittat i en annan kyl än den vanliga. Alla var fulla av beklaganden. När värdinnans son hade varit där för att hämta paketet hade alla utom de två yngsta biträdena varit och fikat före lunchruschen.. De två unga biträdena hade förklarat att kunden aldrig hade frågat efter några humrar utan enbart efter sjötungegratäng. Det unga paret löste ut hummerpaketet och åkte tillbaka till hans föräldrar, där de åt en underbar supé. Slutet gott, allting gott. När livsmedelschefen ringde upp värdfolket följande dag och erbjöd kompensation för besvikelsen , tackade de nej. ”Vi åt ju upp alltihop och det smakade underbart.Det var själva historien. Men måste man inte fortsätta resonemanget? Varningar som vibrerar i fickor och armbandsur. Mobiler som blir som galna.
I den nya digitala eran finns alla möjliga elektroniska hjälpmedel för det mänskliga komihåget. Minneslistor för varje minut på dan, paket som piper när det är dags.
Varningar som vibrerar i fickor och armbandsur.
Kontrollsystemen kommer att bli finare och finare. Det som hände på Fisk & skaldjur blir praktiskt taget omöjligt – så länge den som är ansvarig trycker på rätt knapp. Och inte, så som ofta händer, tappar bort vad hen skull påminna om. Är minnesbommar ett allvarligt problem för t ex en varuhusledning? Ja, i hög grad. Förtroenderelationen kan lätt rubbas på ett sätt som ingen ekonomisk kompensation kan bota.
I alla typer av krissituationer gäller samma bistra råd: försök inte förklara, det blir oftast bara värre. När varuhusets livsmedelschef ringde upp min vän för att lappa och laga, berättade han att ungdomarna som hade kaffevakten först hade insisterat att kunden aldrig hade frågat efter någon beställd hummer utan enbart efter den fina sjötungegratängen.
Det lät min vän aldrig gå vidare till sin son.
Det viktigaste som en livsmedelschef kan lära ut till sina medarbetare att det är farligt att ljuga, framför allt när det antyder att kunden har ljugit. Däremot ska man aldrig straffa glömska. Nästa gång kan det vara du som glömmer.
Artikeln är skriven av:
Olle F.Ringenson
I många år var Olle F. Ringenson konsult åt ICA med många typer av uppdrag för Ica-kuriren, ICA- förlagets Detaljhandelsavdelning, ICA-skolans Företagsledarutbildning och ICAs VD Stig Svensson.