Nu tar vi över branschen tillsammans med 90-talisterna!

Mina föräldrar föddes på 40-talet och eftersom de gick på Konstfack i början av 70-talet är det rättvist att säga att båda tillhörde “68:orna”. De var närmare 30 år när de fick mig så jag fick inte chansen att klaga på 68:orna under åren 1985-90, tillsammans med 60-talisterna.

68:orna tyckte att de redan hade gjort allt innovativt. På sin höjd kunde deras barn känna sig som hyfsade plagiat.

Men på internet hade vi kunnat vara pionjärer, som våra kulturellt lika generationskamrater i USA.

I Sverige tog dock de kreativa 80-talisterna med lätthet ifrån oss den digitala bollen. De sög ju i sig allt om digitala koncept från USA redan som tonåringar.

Därför tror 50-plus inom den svenska digitala kommunikationsbranschen (cheferna i stort sett) att alla runt 30 år, som knackar på byråernas dörrar, är digitala genier.

Problemet är att 80-talisterna är bortskämda med så mycket färdigt runt om sig att imitera att de generellt sett har samma slags kreativitetsdödande självbelåtenhet, som 60-talistcheferna. Konsekvensen blir såsig och reproduktiv, som ett lämmeltåg iklätt inomhushalsdukar.

Vi 70-talister har hungern, för vi har inte njutit nog med segrar och uppror. Och vi har ett ess i rockärmen: 90-talisterna. De har inte släppts in riktigt än. Dessutom har 90-talisterna ofta väldigt bra idéer. Kom igen, 90-talister, nu lyfter vi den svenska digitala kommunikationsbranschen tillsammans!