Vi har stängt från 1 april 2020
Keymetrics

Kroppsnära teknik blir räddningen för produktiviteten

Just nu går det trögt med ökningen av produktiviteten globalt. Ett sätt att vända trenden är att använda kroppsnära enheter, som smarta glasögon. Det kan också bidra till mer engagerade medarbetare, skriver Kenni Ramsell på Dynabook.

I dagens digitala tidevarv med avancerade IT-lösningar ökar väl produktiviteten i raketfart, eller? Nja, inte riktigt. I Storbritannien föll till exempel produktiviteten med en halv procent under det andra kvartalet förra året, jämfört med samma kvartal året innan, enligt officiell statistik. Det kan knappast ha berott enbart på brexit. Faktum är att tillväxten för produktiviteten föll från 2,9 till 2 procent globalt förra året, enligt Financial Times. Det leder så klart till en minskad tillväxt för ekonomin i stort.

I det här läget behöver alla fundera på hur de sköter sina arbeten och företagsledningar behöver fundera på hur de kommunicerar med de anställda. En studie gjord av Engagedly visar att team med engagerade medarbetare är 21 procent mer produktiva än andra team.

Moderna digitala lösningar är ett krav för att få engagerade medarbetare, speciellt om det handlar om yngre förmågor. I idealfallet ger de även produktvinster baserade på hur de fungerar. Kroppsnära enheter (wearables) är ett bra exempel på det här. Det är en bransch som förväntas nå en global omsättning på 54 miljarder dollar, cirka 511 miljarder kronor, 2023 enligt GlobalData.

Hittills har sådana enheter, till exempel pulsmätare, kanske mest förknippats med konsumentmarknaden. Men det finns gott om potential även för företagsanvändning. Smarta glasögon med funktioner för assisterad verklighet som används till exempel i lager, fabriker, sjukhus, med flera platser där folk arbetar ”på fältet” är ett bra exempel på den här potentialen.

Assistans där den behövs

Vad ger assisterad, eller kommenterad, verklighet (assisted reality) för produktivitetsvinster? Assisterad verklighet innebär att glasögonen kan visa information som refererar till det som användaren tittar på. Det är till viss del samma sak som förstärkt verklighet (augmented reality). Skillnaden är att det som syns i glasögonen inte förändras med assisterad verklighet, det tillförs bara ett lager med information i utkanten av användarens synfält.

Saker som kan visas är till exempel text, diagram och video. Det kan vara användbart i en fabrik där produkterna som tillverkas ändras ofta eller där det finns många snarlika varianter av en produkt. I det läget blir det svårare för en medarbetare att verkligen veta vilka produkter han, eller hon, hanterar. Det innebär risker för felaktig hantering, med ekonomiska förluster och i värsta fall skador som följd.

Glasögon som klarar assisterad verklighet kan snabbt hjälpa till med att identifiera produkter. De kan också kalla på hjälp automatiskt om det behövs, i form av en specialist eller en chef.

Ett annat exempel är att glasögonen kontinuerligt bidrar med utbildning. På så vis går det att minimera problemet med att effekten av en utbildning klingar av, typiskt efter 90 dagar, enligt Entrepreneur Europe. Ett ytterligare exempel är att glasögonen kontinuerligt kan visa checklistor och annan information som behövs för att utföra arbetsuppgifter.

Det här är bara några exempel på hur kroppsnära enheter kan bidra till ökad produktivitet. Det går att anta att anställda kommer att gilla de här enheterna, samtidigt som företagen kan optimera sina processer. Kroppsnära enheter har potential att bidra till att vända det produktivitetstapp som vi upplever just nu.

Den 1 april 2020 släckte vi lampan här på Dagens Analys.