Det nya digitala medielandskapet har redan skapat plats för nya affärsmodeller där relationerna till konsumenterna utvecklas. Den tid då alla förväntade sig gratis innehåll av hög kvalitet på nätet tycks vara förbi. Allt fler är villiga att betala för det de vill ta del av. Och de gör det också.
Detta påverkar också hur innehåll skapas. Allt fler mediehus anlitar till exempel frilansjournalister som får betalt efter hur många som läser eller tittar på det de levererar.
Tydligt är att de prenumerationsbaserade lösningarna kommer tillbaka. Företag som Spotify och Netflix som skapats på nätet har förändrat hela branscher. Aftonbladet var först i världen med att 1994 verkligen satsa på en nätupplaga. Den har idag 3,5 miljoner dagliga läsare, varav många betalar en månadsprenumeration för mer exklusivt innehåll. Dagens Nyheter lockar allt fler digitala prenumeranter, från några tusen i december 2014 till 80 000 i början av 2017 till 120 000 i december – en ökning med 50 procent under ett år.
Nyhetsföretag funderar skarpt på hur de ska anpassa sig till den digitala tidsåldern. Eftersom läsarna idag kan blockera annonser i sina flöden är den traditionella finansieringsmodellen genom just annonser väldigt opålitlig. Dessutom lanserade Facebook nyligen en ny algoritm som nedprioriterar innehåll från företag och publicister.
Men nya verktyg och plattformar kan erbjuda goda tider igen. Helt nya affärsmodeller blir möjliga, förutom onlineprenumerationer även marknadsplatser som förändrar hur vi skapar och konsumerar innehåll på nätet. Såväl skribenter som entreprenörer söker nya sätt att försörja sig på skrivande och nyhetsförmedling. Även små medieföretag kan snabbt och smidigt ta fram erbjudanden som just deras målgrupper gillar.
Några exempel: holländska Blendle erbjuder prenumeranter att läsa just det som intresserar var och en bäst från ett stort urval av det som publiceras på nätet. Precis det gör även plattformen Medium som också utvecklat ett nytt sätt att ersätta skribenterna för att Mediums läsare tar del av deras texter. Den baseras på hur läsarna visar sin uppskattning genom att klicka fram ett antal ”handklappningar”. Även svenska nyhetssidan Njus.me bygger sin verksamhet på att frilansare får betalt per läsare av deras artiklar.
Det ökar behoven av smidiga lösningar för en mängd mindre betalningar som skapas mellan skribenter och utgivare. Ny teknik inte bara skakar om medieföretagen utan gör det också enklare för dem att experimentera med nya betalningsmodeller och leverera innehåll på nya, innovativa sätt.
Artikeln är skriven av:
Felix Huber, chef för Stripe i Nordeuropa