IoT når brytpunkten

Det är 2018 och flera av oss har redan omfamnat idén om att prata till en smart högtalare i våra hem. Alexa från Amazon eller Google Assistant hjälper oss med vardagliga saker som att skapa inköpslistor, tända lampan i hallen och mer.

IT-utvecklingen hjälper oss framåt och får oss att omfamna helt nya beteenden, som när vi började använda robotdammsugare för att automatisera städningen av våra hem.

Att få maskiner att ta över tråkiga hushållsuppgifter är inte bara vad sakernas internet (Internet of Things) eller IoT är kapabel till. IoT har nämligen kapacitet att ta det hela ännu längre och låta maskinerna tala med varandra för att till fullo dra nytta av vår uppkopplade värld.

Uppkopplade bilar är en marknad som tagit enorma kliv med stöd av IoT, tillika kroppsnära träningsprylar som har koll på antalet steg du tar när du motionerar. Allt fler företag, från energibranschen till detaljhandeln, använder IoT för att optimera sina verksamheter och med dessa tekniker ta fram nya tjänster till sina kunder.

Även inom offentlig sektor har man nu omfamnat möjligheterna med sakernas internet. I dag finns det totalt 16 olika strategiska innovationsprogram inom en mängd områden som finansieras av bland andra Vinnova. Initiativet “IoT Sverige” har det övergripande målet att bidra till att svenskt näringsliv och offentlig sektor blir ledande i att utnyttja fördelarna med sakernas internet.

Enligt en rapport från Mckinsey beräknas IoT tillföra ett ekonomiskt värde om 120-195 miljarder kronor per år till Sveriges ekonomi från 2025. Allt från uppkopplade maskiner, fordon, infrastruktur och hushållsapparater ska ge svenska företag bättre förutsättningar att anpassa sina tjänster efter kundernas önskemål.

Men innan vi till fullo kan förstå potentialen i IoT och vår uppkopplade värld måste vi först identifiera och aktivera rätt resurser till rätt instans. Med IoT kommer nämligen enorma mängder data och det är ur den datamängden som möjligheten uppstår.

Ofta lämnar man över ansvaret på att hantera all data till it-personen i bolaget, men det beslutet är något som, speciellt verksamhetschefen, måste ifrågasätta om hen vill använda IoT. Det finns flera sätt att hantera och processa data och allt för ofta läggs ansvaret på den där maskinen på kontoret, eller datacentret längre ned på gatan. Att maskinen som står där i hörnet har något med data att göra vet många, men oftast inte mer än så.

Datacenter är relativt ointressanta men de fyller en viktig funktion för att få tekniken att fungera. Utan dem blir det ingen datahantering och utan dem skulle vi inte kunna göra det enklaste, som att skicka e-post till varandra, och framförallt inte skapa ett komplext system av uppkopplade enheter som oavbrutet kommunicerar med varandra.

Traditionellt ses datacenter som stora, dyra och ‘fyrkantiga’ maskiner. Men allt inom teknologi moderniseras och blir med tiden allt mindre, mer kraftfullt och mer flexibelt. En utveckling som är nödvändig för att kunna möta dagens digitala behov.

Låt oss säga att vi har 1.000 kameror som jobbar simultant i realtid för att scanna av tiotusentals ansikten under ett stort event, data som även integreras med annan information från polisen eller själva arenan. För att hantera all data som skapas under eventet krävs det enorm bandbredd, något som vi inte har tillgång till i våra traditionella nätverk. Det skulle gå att hantera datamängden i en större kärna eller i ett datacenter som ligger nära själva arenan, men ofta kommer inte så vara fallet. Förseningar i att skicka data, eller så kallad lagg, är inte ett alternativ när man samlar in data som ska behandlas i realtid. Antingen fungerar det fullt ut eller så fungerar det inte alls.

Så vad är lösningen? Svaret heter edge computing – att ta datakraften närmare enheten. ‘Edge’ refererar till enheterna som kommunicerar med varandra, som mobila enheter, sensorer, wearables, bärbara datorer och fler. Det vill säga all teknik som är på distans och har en uppkoppling till nätet eller till andra enheter. Edge computing refererar ofta till mindre datacenter som kan processa data för specifika ändamål, som i exemplet med ansiktsigenkänning på arenan.

I exemplet på arenan skulle vårt Edge-datacenter vara placerat i själva arenan för att sedan samla in och hantera all data i realtid. Självklart skulle vårt datacenter även vara uppkopplat till andra resurser som publika eller privata moln, men själva jobbet görs där händelserna äger rum.

Idag har vi inte tillräckligt med edge-resurser för att kunna matcha våra ambitiösa IoT-visioner, men det är något som kommer att förändras över tid. Edge computing är inte det mest spännande med IoT, men absolut det mest nödvändiga för att det ska kunna bli en it-revolution.

Artikeln är skriven av:

Peter Källviks som är Nordenchef på Nutanix,