Det skrivs för mycket om sport och för lite om familj och karriär visar ett nytt index över produktion och konsumtion av artiklar i svenska medier, som mediatech-bolaget Strossle sammanställt.
Rapporten, som analyserat mer än 150.000 artiklar mellan mars och september, belyser gapet mellan publicerade artiklar och vad mediekonsumenterna läser, enligt Strossles data.
170 svenska tidningar och tidskrifter är anslutna till Strossle. Företagets plattform analyserar samtliga publicerade artiklar från dessa mediehus semantiskt för att sedan dela upp dem i olika ämneskategorier, exempelvis nyheter, nöje och sport. Genom att jämföra hur stor andel av alla artiklar som skrivs om ett visst ämne, med hur stor andel av sidvisningarna som sker inom detta ämne, går det att se om ämnet ifråga är överproducerat, underproducerat eller i balans. Totalt baseras rapporten på analyser från 23 olika ämneskategorier.
Resultatet visar att familj och jobb & karriär tillhör de ämneskategorier som läses i högre utsträckning än de produceras i svenska medier. Utifrån läsarintresse skulle det kunna skrivas ungefär dubbelt så många artiklar som handlar om jobb & karriär. Samtidigt produceras betydligt fler artiklar om exempelvis sport, resor, och privatekonomi än vad som efterfrågas. Sport är i undersökningen det ämne som är mest överproducerat. Sportartiklar utgjorde 12,5 procent av antalet artiklar hos de undersökta publicisterna, samtidigt som bara 3,5 procent av alla lästa artiklar handlar om sport – produktionsandelen för sport är hela 3,6 gånger större än läsarandelen.
“Många klagar på att det skrivs för mycket om sport i tidningarna. Men kanske skulle läsandet av sport öka om man breddade bevakningen och skrev ur fler perspektiv? Ett tecken på det är att den nya publicisten KIT har valt att bevaka sport ur helt andra vinklar, vilket gett en läsarfördelning män/kvinnor på 50/50. KIT:s sportsatsning har också nominerats till Stora Journalistpriset som årets förnyare,” säger Anna Holmquist, Sverigechef på Strossle.
Enligt Strossle kan detta resonemang gälla även för andra områden. Om tidningarna skriver på ett sätt som exkluderar läsare pga kön, etnicitet eller samhällsklass betyder det att läsarandelen begränsas. Över- och underproduktion behöver alltså inte innebära att det ska skrivas mer eller mindre om ett ämne.
“Det kan istället handla om att utformning och målgrupp bör förändras. Resultaten i rapporten kan användas som diskussionsunderlag hos publicisterna, och kan kanske leda till redaktionella omprioriteringar i det svenska medielandskapet,” fortsätter Anna Holmquist.
