Det har under flera hundra år varit en “sanning” att falska nyheter sprids snabbare än fakta. Nu har forskare vid MIT kunnat bevisa att så faktiskt är fallet, och det är inte bara med några få procentenheter. Sanningen tog i genomsnitt sex gånger så lång tid att nå 1.500 personer som falska nyheter, och detta gäller även då forskarna korrigerat för botar och trollnätverk.
I en värld där fejknyheter blivit vardagsmat är det värt att fundera på hur falska respektive sanna nyheter faktiskt sprids mellan människor. Forskarna från MIT undersökte hur 126.000 olika nyheter spritts på Twitter mellan 2006 till 2017. Det är med andra ord miljontals tweets, retweets och länkningar som gåtts igenom, och resultatet målar en skrämmande bild av människors benägenhet att sprida osanningar hellre än sanningar.
De 126.000 artiklarna har kontrollerats av minst en av sex olika faktakontrollerande sajter (Snopes, PolitiFact, FactCheck.org, Truth or Fiction, Hoax Slayer eller About.com) och bedömts som sanna eller falska. Genom att sedan följa hur dessa nyheter spritts genom Twitter under de senaste tio åren kunde forskarna snabbt konstatera att i varje led och mätparameter så spreds falska nyheter både bredare, längre och snabbare.
Forskarna rensade dessutom bort botar för att få reda på hur faktiska människor engagerade sig i nyheterna, och de sex olika faktagranskande sajterna var dessutom överens om bedömningen av varandras artiklar till en 95-procentig nivå. Vi kan därför vara säkra på att resultatet inte är beroende av vare sig botar eller att artiklarna felmarkerats som sanna eller falska.
Det finns givetvis konton som aktivt försöker sprida falska nyheter, men dessa konton visade sig både ha färre följare, följa färre personer själva och tweetade dessutom mer sällan än genomsnittsanvändaren. Så även om det finns individer med uppenbart ont uppsåt, så kunde forskarna konstatera att “falska nyheter spreds längre och snabbare än sanningen trots dessa skillnader, inte på grund av dem”.
I siffror visade det sig att sanna nyheter sällan spreds till fler än 1.000 personer, medan de 1 % mest spridda falska nyheterna kunde nå upp till 100.000 personer. Om de falska nyheterna var av politisk karaktär så spreds de dessutom tre gånger så fort till 20.000 personer som övriga falska nyheter nådde 10.000 personer.
Orsakerna anses vara flera, men i grunden är människor mer benägna att dela nyheter som är sensationella och oväntade, vilket oftare gäller för falska nyheter än för sådant som faktiskt är sant. Sanningen är helt enkelt inte lika spännande. Men för dig som dagligen rör dig på sociala medier är det därför extra viktigt att fundera på om det du läser faktiskt är sant eller falskt. Lösningen ligger helt enkelt i att aktivt försöka vara mer medveten och kritiskt granska det du läser, och kom ihåg att det finns flera sajter som har till uppgift att avgöra om nyheter faktiskt går att lita på.