Många människor strävar efter att upplevas som sympatiska och lätta att umgås med. Det kan även vara lätt att beskriva en person som varandes sympatisk eller osympatisk. Men det finns ett bekymmer med sympatiska relationer, och det är att de bidrar till att bevara status quo och förhindrar fortsatt utveckling.
Sympatisk kommer av ordet sympati – en överanvändning av förmågan empati. Där empati innebär förmågan att sätta sig in i en annan människas känslor och upplevelser så tar sympati det ett steg längre. Sympati innebär att du får svårt att skilja den andre personens känslor från dina egna, och du upplever vad den andre upplever. Om någon är ledsen, så blir du också ledsen, och om någon är exalterad så blir du också exalterad.
Läs även: Empati och Sympati – liten skillnad med stor effekt
Det kan liknas vid en känslomässig form av spegling, där du ”härmar” en annan person för att skapa en känsla av samhörighet. Forskning har visat att två personer som trivs med varandra har liknande rörelsemönster och sätt att prata och bete sig. Detta går att utnyttja för att få en annan person att tycka bättre om dig, om du beter dig likadant som någon annan så kommer det upplevas som att ni trivs med varandra.
Läs även: Svårt att komma överens? Öva dig i att spegla den andre!
Sympatiska relationer kommer av en kombination av dessa båda fenomen. När du vill upplevas som sympatisk anstränger du dig (medvetet eller omedvetet) för att uppvisa samma känslor som den andre. Du håller med och kommer med liknande exempel som den andre. Detta skapar en känsla av samhörighet och att ni är ”på samma våglängd”.
Det leder till att ni inte utmanar varandras åsikter och tankar, utan snarare bekräftar och förstärker er gemensamma upplevelse. Risken med detta är att er gemensamma utveckling stagnerar, och om era upplevelser inte stämmer överens med övriga världen kommer ni att skapa ett mikrokosmos där ni har rätt och alla andra har fel.
Det kan vara positivt och utvecklande, om det handlar om att bryta ny mark eller utveckla idéer som utifrån sett kan verka annorlunda eller orimliga. Det skapar en styrka i att det ni gör är rätt, de andra har bara inte förstått det ännu. Men det är även den här typen av sympatiska relationer som skapar ”vi och dom”-upplevelser och det nyligen uppmärksammade fenomenet ”faktaresistens”. Om andra inte delar er uppfattning så har de fel, för ni har hört av varandra att ni har rätt.
Att vara sympatisk är givetvis eftersträvansvärt i syfte att bygga nya relationer och att vara en person som andra vill umgås med. Men var vaksam på när den sympatiska relationen utesluter andra individer eller information som inte ”passar in” i er delade verklighet.