Som experiment har jag valt att inte läsa svenska kvällspressen under ett års tid. Det har varit befriande och samtidigt inspirerande att hitta nya vägar för att komma åt nyheter, information och underhållning.
Det var en mörk decemberkväll när jag bestämde mig för att lägga ned. Hade precis läst en artikel i Aftonbladet som bara stack i ögat. Rubriken sa si och innehållet var så. Kändes som att jag blivit lurad ännu en gång att klicka på de där rubrikerna och nu fick det vara nog. Varför kastar jag bort min tid med innehåll jag vet inte levererar? Det var dags att hitta min egen väg.
För mig representerar kvällspressens journalistik något snabbt, enkelt, sliskigt och med fokus på att väcka intresse mer än att faktiskt förmedla nyheter. Det är artiklar om bebisar som rapar, kattungar som klättrar, mål som kickas och mördare. Det är en blandning av det där lätta och underhållande som roar med det tunga och allvarliga som skrämmer. Man kanske kan likna det med att titta på en barnfilm, komedi och actionrulle i samma biosittning.
Jag valde att bojkotta kvällspressen för att deras överdrifter nått sådana nivåer att jag automatiskt antog att det som stod i artikeln inte längre hade något med rubriken eller bilden att göra. Jag började uppfatta allt som lögner, överdrifter och ett billigt sälj för att få mig att klicka på den där rubriken. Ett klick som leder till ytterligare en annonsvisning som deras affär handlar om – skapa annonsvisningar. Det är ingen som hyllas på kvällspressen för att de bidragit till faktiskt samhällsnytta. De enda som får belöningar är säljchefer eller affärsutvecklare som maximerat klicken och annonsvisningarna. Nu är ju detta inte helt kvällspressens ansvar då de försöker ibland att publicera insiktsfulla artiklar från aspirerande journalister när samvetet trycker på. Men kvällspressen är en reflektion av vad vi läsare väljer att klicka på och läsa. De har analytiker som ser vilka artiklar som drar klick och vilka som inte gör det. De som drar klick maximeras och de som inte gör det slopas.
Varje månad läser cirka 4 miljoner svenskar Aftonbladet. Hälften av svenskarna vill ha klipp på kattungar och läsa om mål som chockar.
Läs också: 30 procent blockerar annonser i sin webbläsare – dags att ta utvecklingen på allvar
Det har varit förvånansvärt lätt att undvika svenska kvällspressen under mitt år. Har faktiskt inte en enda gång känt att jag saknat deras artiklar i mitt liv. Istället har jag använt andra källor som Facebook, Google Trends, Youtube Trends, Huffington Post, Buzzfeed, Wikipedia och Twitter för att hålla mig à jour med händelser runt om i världen. Jag har surfat till VA.se eller SVT.se för att få inblick i den svenska politiken eller vår landskamp med ekonomin. För sportresultat har jag oftast sökt mig till Facebook, Google Trends och sett klipp på Youtube. Jag skapar min egen ‘kvällspress’ där jag väljer ut källorna som passar min toleransnivå av vad som är bra och vad som är slisk.
Jag kommer inte att återvända till svenska kvällspressens vagga utan har bestämt mig för att fortsätta bana min egen väg på internet för att få den information jag söker eller vill bli överraskad av.
Vågar du lägga kvällspressen på hyllan?