En tvättmaskin som kokar kaffe? Om uppkopplade prylar

Inom bara några år kommer det enligt undersökningar att finnas fyra uppkopplade saker per person och industrin satsar på IoT som aldrig förr. Vi reder ut begreppen med en kort statuskoll på läget med Sakernas Internet just nu.

IoT – Internet of things eller Sakernas Internet på svenska – är på allas läppar. Smarta hem med självinventerande kylskåp och appstyrda dörrlås, eller beacons som skickar notiser till din mobiltelefon när det är extrapris på tvättmedel i mataffären, eller varför inte en uppkopplad bil som hittar vägen själv, utan extern GPS. Det låter lite som science fiction, men det är hett, hett, hett och i allra högsta grad här och nu.

Amerikanske teknikpionjären Kevin Ashton tros ha myntat begreppet Internet of Things redan 1999. Tio år senare grundade han dessutom ett helt forskningscenter för IoT vid MIT, som idag består av sju av världens mest välrenommerade forskningsuniversitet på fyra kontinenter.

Så exakt vad är IoT? I princip är det prylar som är uppkopplade mot Internet, inte svårare än så. IBM’s Smarter Planet har gjort en fem-minutersvideo som förklarar IoT på ett enkelt sätt.

Enligt en ganska ny rapport från TeliaSonera kommer det att finnas i snitt fyra uppkopplade saker per person, eller totalt 102 miljoner prylar i Norden, redan 2018. En annan fingervisning om hur viktigt området kan komma att bli är nyheten att Andreas Gal, en av grundarna av Mozilla (företaget bakom browsern Firefox) hoppar av för att gå till en osäker tillvaro i en nystartad IoT-startup.

Men – handen på hjärtat, är marknaden riktigt mogen än? Är vi konsumenter verkligen redo? Tänk dig ett scenario där du måste sätta på kaffebryggaren med en app och tända en lampa med en annan app. Möjligen är det användbart när du sitter i bilen på väg till landet förvissad om att du kommer att mötas av en uppvärmd stuga eftersom du satte på elementen i förväg med en tredje app. I Sverige har företag som Glue lanserat ett digitalt dörrlås, och företaget Wittra har designat en finurlig “hitta-mina-borttappade-saker-tagg” baserat på smartphone-teknik och WiFi.

Men om en får tro experterna så får vi konsumenter nog vänta några år på nymodigheterna. Just nu handlar IoT mest om att underlätta för industrin, snarare än att få fram balla konsumentprodukter. Och det finns flera exempel på hur IoT-innovation omsatt i praktiken gett smarta lösningar: Stockholmsbaserade Tritech har utvecklat en produkt för tågindustrin. Istället för att skicka ut tekniker för att samla driftinformation på plats, samlar man istället in data från tågen via mobilnätet – mycket snabbare och säkert mycket billigare. Ett annat exempel är General Electrics IoT-lösning för oljeindustrin där sofistikerade sensorer upptäcker och rapporterar potentiella gasläckor innan de kan störa produktionen.

Oavsett om det handlar om att skapa större energieffektivitet i en stad eller det handlar om medicinsk övervakning av äldre som bor kvar hemma, är det troligt att Sakernas Internet kommer att bli en potentiell jättemarknad med fantastiska möjligheter för både oss konsumenter och för företagen som utvecklar sakerna. Internetsakerna, alltså.

Artikeln är skriven av:

annikaenglund

Annika Englund
Growth hacker, marknadsförare och entreprenör med egen mobilstart-up. 
Väldigt engagerad i öppen innovation, digital marknadsföring och jämställd teknikutveckling