Det pratas ofta om att företagsvärldens topp är full av psykopater och sociopater. För att komma till toppen måste man vara hänsynslös och inte bry sig om någon än sig själv. Empati är inget som finns på kartan för en psykopat. Men stämmer den bilden verkligen? Är inte empati en förutsättning för att kunna ta sig till toppen, även om man är att betrakta som psykopat?
Först och främst behöver vi fastställa att psykopati inte är en psykiatrisk diagnos och har heller aldrig varit det. Däremot finns det flera överlapp mellan det som kännetecknas som psykopati och diagnoserna ”antisocial personlighetsstörning”, ”narcissistisk personlighetsstörning” samt ”borderline personlighetsstörning”. En psykopats främsta kännetecken är avsaknaden av ånger, vilket gör det möjligt att agera omoraliskt och/eller oetiskt utan att lida några inre kval. Samtidigt uppfattas psykopater ofta som charmiga, manipulativa och spänningssökande. De har lätt för att få andra med sig och kan måla upp en vision som är både lockande och lite skrämmande.
Det är här jag menar att en psykopat uppvisar flera empatiska drag som är nödvändiga för att kunna agera manipulativt och ta sig fram i sociala och företagsmässiga sammanhang. Empati innebär inte att man är snäll och gullig, ej heller att man vill agera för andras väl och ve. Det handlar om att kunna sätta sig in i en annan människas situation och se saker ur dennes perspektiv. Empati är med andra ord grunden för att kunna manipulera någon i önskad riktning.
Om du tänker dig in i en företagssituation där du vill få andra att göra något så behöver du motivera dem att göra saker som du vill. Du kan inte motivera dem effektivt om du inte förstår vad som är viktigt för dem och kan se saker ur deras perspektiv. Manipulation är egentligen inget annat än en serie motiverande faktorer som utförs skickligt och ofta med en dold agenda. Men grunden är densamma, för att manipulera personer måste psykopaten förstå vad som är motiverande och som driver dem. Först då finns instrumentet för att kunna navigera sig fram i sociala sammanhang.
Personer som råkat ut för en psykopat kan ofta beskriva hur dessa var charmerande, lätta att umgås med och hade liknande syn på världen som de själva. De var dessutom snabba med att måla upp en lockande vision av hur framtiden skulle te sig. De kände sig lyssnade på och att psykopaten erbjöd något som var attraktivt eller värdefullt för personen.
Psykopater själva beskriver gärna hur de har lätt för att förstå vad som driver andra. Deras avsaknad av ånger gör dessutom att de har lätt för att erbjuda det andra vill ha, utan att ha några intentioner om att införliva dessa löften. Så psykopaten har ofta en hög grad av empati, även om detta inte alltid är uppenbart för personen själv. Vad de däremot saknar är socialt ansvar, då varje form av ansvarstagande för andra än sig själva är något som ligger utanför deras intressesfär.
En psykopat har alltså god empati, men använder sin förmåga att förstå andra till att utöka sitt eget välbefinnande snarare än att söka möjlighet att hjälpa andra få vad de vill ha. Av denna anledning blir psykopater ofta avslöjade, men dessvärre ofta av personer som de redan ”seglat förbi”.