Simon Sinek besökte nyligen Inside Quest där han pratade om millennials på arbetsplatser. Han menar att de unga som är födda efter 1984 (millennials) är uppväxta med helt andra förutsättningar och aldrig har fått möjlighet att effektivt agera på dagens arbetsmarknad. Det krävs därför en ny typ av ledarskap för att ge dessa unga en chans att utvecklas och bli framgångsrika.
Milennials skiljer sig från tidigare generationer i ett antal avseenden. De anses vara själviska och ha orealistiska förväntningar på vad arbetsplatsen ska ge dem. Men trots att de får vad de uttrycker vad de vill ha så är de inte lyckliga. Simon menar att detta beror på fyra olika saker: Föräldraskap, Teknik, Otålighet och Arbetsmijö.
Du kan själv se Simon Sineks framförande här!
Föräldraskap – Många unga har under uppväxten fått höra att de är speciella och att de kan få vad de vill. Det omdebatterade curlande föräldraskapet har haft en inverkan på ungas självbild och skapat en känsla av att de inte behöver anstränga sig för att få vad de vill ha. Föräldrarna har sett till att de kommer in på bra skolor och får bra betyg utan att barnen egentligen har förtjänat det. Vilket gör att när de väl kommer ut på arbetsplatsen så får de en chock som splittrar deras självbild.
Teknik – Våra mobiltelefoner och sociala medier fungerar på samma sätt som alkohol, rökning och spelande. Substansen dopamin frigörs när vi får ett sms eller en like på Facebook, vilket gör att vi fortsätter jaga uppmärksamhet på sociala medier. I realiteten är sociala medier kraftigt beroendeframkallande, och eftersom vi hela tiden har mobiltelefonen med oss så har vi konstant tillgång till dopamin. Eftersom redan unga barn börjar interagera med sociala medier och mobiltelefoner så lär de sig att de kan få en snabb dopamininjektion så fort jobbiga saker händer och de får ett stresspåslag, precis som alkoholism och rökning används för att dämpa ångest till följd av stress. Så istället för att lära sig hantera stressen och ta hjälp av personer omkring sig tar de upp telefonen och söker bekräftelse på att livet är jobbigt från sina vänner på Facebook.
Mobilanvändande i allt fler sammanhang börjar ses som en beroendeproblematik. Att sitta och smsa med någon som inte är med på middagen med vännerna, eller kolla Facebook under ett arbetsmöte, är problematiskt eftersom du skickar signaler till de övriga i rummet att de inte är intressanta eller värda att lyssna på. Simon hävdar att det förstör möjligheterna att skapa meningsfulla relationer med de som du umgås med, och med tiden kommer det att lämna dig ensam och utan annat skyddsnät än dina följare på Instagram.
Otålighet – I dagens värld finns möjligheten till omedelbar behovstillfredsställelse i allt högre utsträckning. Du kan beställa något på nätet och få det en eller två dagar senare; du kan gå in på Netflix, Viaplay, SVT play eller motsvarande och omedelbart titta på en film eller serie utan att behöva vänta. Till och med dejtandet har blivit mindre ångestladdat när du bara behöver svajpa höger istället för att ringa och stamma i telefonen för att fråga om de vill träffas. Men de två saker som inte kommer omedelbart är tillfredsställelse i arbetet och meningsfulla relationer. Dessa båda tar tid att utveckla, och det kan dessutom vara både stressfullt och utlämnande att nå dessa. Så många unga överväger att lämna sitt jobb eftersom de inte omedelbart känner att de gör en skillnad. Men vad de inte lärt sig är att de inte kan göra skillnad förrän de utvecklats i sitt arbete och skapat nödvändiga relationer med personer i sin omgivning.
Arbetsmiljö – Den arbetsmiljö som finns på många företag är inte anpassad för att hjälpa de unga som uppfostrats till en värld som inte existerar. Unga idag är inte lata, men de har aldrig fått möjligheten att utveckla de förmågor som krävs för att hantera utmaningarna som finns på dagens arbetsmarknad. Företagens fokus ligger oftare på att bli effektivare och öka resultatet för nästa kvartal, än att utveckla morgondagens arbetskraft och ledare. Det värsta är att de unga tror att det hela beror på dem, något som dessutom förstärks genom artiklar och uttalanden från äldre generationer som menar att de unga bara behöver arbeta hårdare och klaga mindre. Simon menar därför att ledarskapet behöver utvecklas och anpassas för att ge dessa unga en möjlighet att lära sig det de behöver för att kunna bli framgångsrika och skapa en positiv självbild, god stressförmåga och kunna leva med fördröjd belöning.
Det är en dyster bild av dagens unga som Simon Sinek målar upp, och många företagsledare kan säkert hålla med om hans beskrivningar av hur millennials fungerar på arbetsplatser. Samtidigt får vi inte glömma att vi i framtiden vill att dessa personer ska ta över såväl våra företag som vår värld. Därför behöver vi gemensamt anstränga oss för att ge både millennials, och efterföljande generationer, bästa möjliga förutsättningar för att lyckas i såväl arbetet som i livet. Du kanske behöver fråga dig själv vad du och din arbetsplats gör för att hjälpa unga idag. För jag är övertygad om att de både vill och kan, bara de får rätt förutsättningar.