Vi har stängt från 1 april 2020
Keymetrics

Bilddelning och bildpublicering på sociala medier

”Visualisera mera” säger marknadsföringsrådgivare och konsulter. Överallt på webben finns artiklar som uppmanar att du ska ”dokumentera ditt företagsevent och händelser och publicera visuell storytelling”. På ett seminarium där du sitter med andra marknadsförare får du höra att äkta bilder är mer intressanta än professionella och ni uppmanas att fota själva överallt och allt runtomkring er. Men stämmer detta?

Men vet vi verkligen vilka juridiska konsekvenser det kan innebära att fota, publicera och dela?

Advokat Åsa Persson,    LinkedIn
Advokat Åsa Persson

Dagensanalys.se vill hjälpa dig med att få svar på frågorna så vi sökte upp advokaten Åsa Persson på Magnusson Advokatbyrå.

Jag träffade Åsa Persson på ett seminarium ”Vem äger bilden?” som anordnades av Ada (ett nätverk för kreatörer i Västra Götalandsregionen) och fick lov att återkomma till henne för en intervju och två artiklar kring bilddelning och bildrättigheter. Detta är den första artikeln.

Stort tack Åsa för att du vill svara på våra funderingar om bilddelning och bildrättigheter.

Kan du börja med att berätta lite om dig själv?

Jag har under flera års tid arbetat med att lämna råd och hjälpa både rättighetshavare och rättighetsförvärvare i olika upphovsrättsliga frågor bland annat gällande fotografirättigheter men också i frågor som rör film, musik och datorprogram. Upphovsrätten vars skyddsobjekt är föremål för ständig och snabb utveckling är mitt absoluta favoritområde.

Bildkopiering är vardagsmat för många marknadsförare. Hur uppfattar du själv kunskapen om upphovsrätten hos marknadsförare och kreatörer?

Hos marknadsförare tror jag generellt att kunskapen kan variera ganska mycket. Många marknadsförare har väldigt bra koll på vad man får och inte får göra med andras material, samt även vilka rättigheter man har till det egna materialet. Många gånger kan det nog vara så att frågan om rättigheter förbises i det kreativa skapandet.

Bland kreatörer tror jag kunskapen är bra. Det största problemet är i så fall att man som upphovsman/kreatör är osäker på hur man tillvaratar sina rättigheter om det skulle uppstå oklarheter eller problem.

Låt oss säga att ett företag anordnar en fototävling där man fotograferar företagets produkter med hjälp av hobby-fotografer. Efter tävlingen använder marknadsförare bilderna på sociala medier. Får man göra så? Vad borde marknadsförare tänka på?

I ett sådant fall är det viktigt att företaget som anordnar tävlingen tydligt har formulerat villkoren för tävlingsdeltagandet. Det bör t.ex. framgå att företaget ska ha en rätt att använda publicerade tävlingsbidrag i sin marknadsföring.

Det är viktigt att klargöra om användningen avser all framtid eller en aktuell kampanj, samt hur eventuella ersättningsfrågor hanteras.

Jag ansvarar för marknadsföringen på ett museum och publicerar bilder på konstföremål från utställningar på Facebook. Det innebär i praktiken att alla kan använda bilderna och sprida dem vidare. Är det rätt? Kan program som ”My Watermark” vara behjälpliga här?

Det är inte en helt okomplicerad fråga. Det beror ju även på vad du åsyftar med ”rätt”. Exempelvis följer det av Facebooks villkor att om bilder läggs upp med inställning ”Offentlig” tillåter man andra att använda bilden mer eller mindre fritt. Det är ju rätt enligt användarvillkoren på Facebook. Å andra sidan kan det diskuteras om det är ett skäligt villkor.

Till undvikande av problem bör man vara varsam med att lägga upp bilder man värnar om i social medier. Det har blivit vanligt att fotografer endast lägger upp vattenstämplade bilder med lågupplösning vid användandet av sociala medier, just för att undvika att någon använder bilderna fritt. Det finns ju inte lika stort intresse av att använda en lågupplöst vattenstämplad bild.

En annan fråga i sammanhanget är om det är tillåtet att fotografera konstföremålet och lägga upp bilden på Facebook. Det beror på det avtal man har med rättighetsinnehavaren till konstföremålet. Men rent generellt kan man säga att ett konstföremål inte får fotograferas fritt och spridas i sociala medier utan att man fått tillåtelse från dess rättighetshavare (dvs. konstnären).

Jag arbetar på ett företag som har egen bildbank, det vill säga ”köpta” bilder som jag använder för att göra kreativa kollage av och publicerar dem därefter på en företagsblogg samt i sociala medier. Vad borde jag tänka på?

Företaget bör ha koll på vilka förutsättningar som gäller för användning av bilder från bildbanken, t.ex. om det finns någon begränsning i användningsmöjligheterna beroende på vilket sammanhang de används, om fotografen ska namnges eller inte m.m. Annars är bildbanker ofta ett mycket bra redskap för företag som vill använda bilder i sin verksamhet.

Kan du hänvisa oss till några intressanta och relevanta svenska domslut när det kommer till bilddelning via sociala medier?

Det finns några stycken intressanta avgöranden, men om jag ska nämna några som kommit det senaste så kan nämnas det avgörande som kom från Kalmar tingsrätt förra året. Domstolen konstaterade i målet att en bild som publicerats med inställningen ”Offentligt” innebar att fotografen lämnat sitt medgivande till att bilden används av alla, inklusive av personer som inte är inloggade på Facebook. (Kalmar tingsrätts dom den 7 juli 2014 i mål nr FT 806-14)

Ett annat intressant mål är det som prövades i Stockholms tingsrätt 2013 om ansvariga för Matklubben.se kunde hållas ansvariga för de bilder på maträtter som medlemmarna laddat upp olovligen. Matklubben.se ansågs i det fallet inte ha medverkat till att begå intrång i bildrättigheterna som tillhörde någon annan än den som laddat upp dem, utan gick fria från ansvar. (Stockholms tingsrätts dom den 26 juni 2013 i mål nr T 10848-09)

Kan du ge oss dina tre bästa råd som vi borde tänka  på när vi delar bilder i sociala medier?

  1. Kontrollera att och hur du har rätt att använda bilden
  2. Glöm inte att namnge/ge cred till fotografen
  3. Publicera inte någon annans bilder om du är osäker

I nästa artikel ska vi titta närmare på vad som gäller vid eventdokumentering, bildtävlingar och mer.

Artikel ingår i serie Internetjuridik

Den 1 april 2020 släckte vi lampan här på Dagens Analys.