De senaste veckorna har fler och fler uppmärksammat det faktum att förvånansvärt få av våra vänner på sociala media är vänner ”på riktigt”. I en studie visade det sig att endast 4 av 150 Facebookvänner går att lita på i en kris.
För en person med 1000 vänner på Facebook går alltså bara drygt 25 stycken att räkna med. Men samme person som genomförde den här studien kom redan för 20 år sedan fram till att antalet sociala relationer du kan underhålla är begränsat av storleken på din hjärna.
Robin Dunbar heter mannen som av en slump räknade ut hur många vänner en människa klarar av att hantera. Studier av apor under 80- och 90-talet visade att apornas hjärnstorlek hängde ihop med hur många det fanns i en flock. Vad Dunbar gjorde var då att räkna ut kvoten mellan hjärnbarken (hjärnans ytterlager) och hjärnans totala volym och jämförde det med resultaten för aporna. Resultatet visade att människor i genomsnitt kan hantera 150 vänner.
Det är alltså betydligt färre som är våra vänner på Facebook (och andra sociala media). Men det hänger sannolikt ihop med det faktum att en vänskap är beroende av mer interaktion än att gilla en uppdatering eller skriva en kommentar till en bild. Du behöver vara aktivt engagerad i dina relationer, och det behöver även dina vänner. Människor upplever nämligen störst glädje i en relation som är ömsesidig, men vad innebär det i realiteten?
Min erfarenhet är att en relation alltid behöver hantera tre olika dimensioner:
- Ta kontakt – Bli kontaktad
- Ge till den andre – Ta från den andre
- Få den andre att känna sig viktig – Känna sig viktig för den andre
Dessa tre dimensioner behöver vara i balans för att relationen ska upplevas som ömsesidig. Om du alltid är den som kontaktar den andre kommer du sannolikt att tröttna, och kontakten uteblir. På samma sätt är det viktigt att ni båda känner att ni är viktiga för varandra, annars kommer ni inte att prioritera varandra. Dessutom är det viktigt att båda känner att de har något att ge den andre, vare sig det är kompetens, tid eller bara en mental närvaro. Huvudsaken är att det är uppskattat av den andre.
Så även om din hjärna bestämmer hur många relationer du kan hantera, så är det du som bestämmer kvaliteten på dina relationer.