Vi vet sedan länge att aggressivitet och ilska leder till högre blodtryck, huvudvärk och i värsta fall hjärtattack. En nyligen publicerad studie visar även på att hjärnans struktur ändras när vi blir aggressiva. Genom att studera tillväxten av hjärnceller (neuroner) hos möss kunde flera nybildade celler observeras efter uppvisande av aggression, och efter det var mössen än mer aggressiva. Att beteenden blir enklare att återvända till när vi gör de oftare visste vi sedan länge, men det är första gången som en så tydlig tillväxt av neuroner observerats.
Det var ett forskarteam från Moscow Institute of Physics and Technology (MIPT), Russian Academy of Sciences, Cold Spring Harbor Lab och Stony Brook University i New York som gemensamt studerade effekterna både hos vinnande och förlorande mushanar efter att de slagits. Resultaten visar att hos de möss som vann slagsmålet ökade tillväxten av neuroner i hippocampus, den del som styr inlagringen av långtidsminnen. Samtidigt syntes en tillbakabildning av neuroner i amygdala, hjärnans känslocentrum, vilket ledde till att de vinnande mössen blev mer oroliga och undvek öppna ytor i större utsträckning än de möss som förlorat. Läs hela studien här!
Resultatet kan på hjärncellsnivå förklara de effekter vi längre sett som konsekvenser av att bli aggressiv. Ökat användande av aggressiva metoder, ökad grad av oro och ångest, hetsigare humör samt sämre förmåga till social interaktion är bara några av konsekvenserna av aggressivitet. Att bli aggressiv är alltså skadligt inte bara för vårt hjärta, utan även för vår hjärna och för våra sociala relationer.
Att räkna till 10 för att låta känslorna svalna, eller fundera på om det här är viktigt om 100 år är klassiska sätt att hålla tillbaka sin ilska och förhindra sig själv från att göra något man ångrar. Men det är svårt att göra när du väl hamnar i en situation när du blir arg eller upprörd. Vad du då skulle behöva är ett vaccin som förhindrar dig att bli arg. Det vaccinet heter empati och gör dig mindre benägen att bli aggressiva mot andra. Genom att öka din empati förstärker du dina kommunikativa förmågor och du hittar mer konstruktiva sätt att lösa sociala svårigheter utan våld eller ilska.
Utöver att aktivt försöka sätta sig in i andra människors situation och fundera kring varför de agerar som de gör finns det ett sätt som visat sig vara mycket effektivt. Det är fysisk beröring och känslan av att vara uppskattad av andra, något som bland annat visats i studier på barn. Genom att låta skolbarn massera varandra 10-15 minuter varje dag ökade barnens empati och minskade deras grad av ilska och aggression. Du är nämligen mindre benägen att slå någon som du nyligen gett en axelmassage.
Nu föreslår jag inte att din arbetsplats ska införa daglig massagestund, men det kan vara värt att fundera på hur ofta du ger någon en klapp på axeln och visar att du uppskattar vad de gör. Det kanske kan rädda både ditt hjärta och din hjärna.