Google får bötesbelopp i GDPR-dom, men ytterligare kostnader väntar internetjättarna

I måndags kom en dom från franska datainspektionen CNIL som bötfäller Google med 50 miljoner euro (512 miljoner kr) för att de inte varit tillräckligt tydliga i sin personuppgiftshantering. Men nu kommer ytterligare avgifter för stora internetbolag, då allt fler EU-länder röstar igenom en specialskatt för digitala intäkter. EU verkar fast inställt på att mjölka så mycket pengar som möjligt från världens stora bolag, på beskostnad av medborgarnas tjänsteutbud.

Det var för många bara en tidsfråga innan någon av de stora jättarna skulle dömas för brott mot GDPR, och i måndags kom så den första riktigt kännbara effekten av lagen som trädde i kraft den 25 maj förra året. Franska CNIL anser att Google brustit i sin transparens vad gäller inhämtandet av samtycke från användarna. CNIL menar att  ett godkännandet av en Google-tjänst i praktiken har inneburit godkännande för alla tjänster från Google, vilket är ett tydligt brott mot GDPR. Boten är fortfarande långt ifrån de maximalt 4% av den globala omsättningen som GDPR-brott kan resultera i, men att betala 50 miljoner euro är fortfarande ett kännbart straff även för Google.

Samtidigt håller Svenska Datainspektionen på att utreda Google för brott mot GDPR med hänsyn till GPS-positionering. Google samlar nämligen in platsdata via Android-telefoner på ett sätt som Svenska Konsumenter anser bryter mot GDPR, och har således lämnat in en anmälan till Datainspektionen. Vad effekten av detta kan komma att bli återstår att se, men precis som i den Franska domen kan Google komma att tvingas betala höga böter även i Sverige.

Nu ska man komma ihåg att Svenska Datainspektionen finansieras av skatteintäkter, vilket bidrar till en mer neutral bedömning. Detta till skillnad från exempelvis den Spanska motsvarigheten, vars verksamhet finansieras av intäkterna man får från böter. Man kan därför fundera på om Spanska myndigheten är mer benägen att fälla än fria, för att kunna fortsätta finansiera sin verksamhet.

Nu kommer dessutom ytterligare tecken på att stora internetbolag ses som tillgängligt villebråd när allt fler EU-länder röstar igenom en ny skatt som riktar sig specifikt till dessa bolag. I Frankrike kommer den nya skatten träda i kraft under januari månad, och Spaniens regering följer nu tätt efter. Skatten i Spanien innebär att bolag med globala intäkter på över 700 miljoner euro globalt, och över 3 miljoner euro i Spanien, måste betala 3 % av sina digitala inkomster i skatt. En uppskattning gör gällande att detta motsvarar ca 1,2 miljarder euro per år i extra intäkter för den Spanska staten.

Med ett sådan jaktsäsong på stora digitala bolag är frågan vad detta kommer få för effekter på EU-medborgarna. Det är ju inte osannolikt att vi snart börjar se en kraftig ökning av skalbolag och underleverantörer, och att de stora jättarna begränsar sina tjänster i EU-länder eftersom det kostar mer än det smakar. Effekten riskerar att bli ett minskat tjänsteutbud, och därmed en långsammare tillväxt av digitala verksamheter inom EU. Grattis EU, ni har just lyckats ”skydda” era medborgare från digital utveckling. Frågan är vad nästa steg blir? Kanske ett socialt rating-system likt det Kina infört?