Hjälp oss att fortsätta driva Sveriges bästa nyhetsplats för digitala marknadsförare. Donera här

Mycket diskussioner kring GDPR och privatliv på NextM

Nu i veckan genomfördes NextM, två dagar fullmatade med det senaste inom marknadsföring, media och teknik. AI var så klart fortsatt i fokus, i synnerhet nr vi nu börjar se allt mer praktiska applikationer av den teknik som det pratats så länge om. Dock var det ett annat ämne som också fick en hel del utrymme, nämligen frågan om datasäkerhet, privatliv och inte minst GDPR som träder i kraft om bara 1,5 månad.

Redan Amber Case, som var första talaren under NextM, lyfte det faktum att vi med all tillgänglig teknik nu expanderat våra sinnen utanför den fysiska kroppen. Givetvis har vi även tidigare kunnat skriva ner våra tankar eller spara bilder, men den symbios vi har med våra olika digitala enheter innebär något mer än tidigare. Det innebär även att vi behöver förnya vårt perspektiv på vad som är privatliv och vad som är publik information.

Mikko Hypponen från F-Secure menar att i takt med att datachip blir allt billigare så kommer de leta sig in i allt fler produkter. Dessa kommer sända information till tillverkarna, för att göra det enklare att förstå kunderna. Men frågan är om du verkligen vill att alla dina enheter kontinuerligt ska skicka massor av information om dig och vad du gör till okända personer över hela världen. Han spår därför att det kommer ske ett uppror mot tekniken, och att människor kommer vända sig emot att så mycket data samlas in hela tiden. Eftersom det är data i olika enheter faller de dessutom inte under GDPR, eftersom det inte direkt går att koppla till en enskild individ. Icke desto mindre innebär det ett intrång i människors privatliv att du inte kommer kunna göra någonting utan att en eller flera enheter registrerar det.

Någon som var än mer upprörd över denna datainsamling var Aral Balkan, internetaktivist och grundare av projektet Indie. Han menar att hela internets struktur är fundamentalt baserad på att skörda människodata, och att vi behöver hitta helt nya sätt att förhålla oss till internet och data. Balkan menar att vi har gått från en centraliserad datahantering i stordatorer, till decentraliserad data i hemdatorerna, för att sedan gå tillbaka till centraliserad data i internetservrar. Vad vi nu behöver är att gå tillbaka till en decentraliserad datahantering, där varje individ har full kontroll över all egen data, och kan ge tillgång till denna för olika företag.

Vi har enlig Balkan skapat en värld baserad på övervakningskapitalism, där företag övervakar och behandlar människor som fruktträd, där frukterna (data) skördas, processas och sedan säljs tillbaka till människorna. Det är en grovt brott mot vår integritet och vårt privatliv. Han vänder sig även mot principen att ”om du inte vill att någon ska veta det, gör det inte”. Definitionen av privatliv menar han är att du själv ska få bestämma vad av det du gör som är privat och vad som är publik information. Om du vill prata med en vän via digitala kanaler betyder inte det att du vill att Facebook eller Google också ska vara med i samtalet.

Vi lyfter idag fram stora företag som hjältar, när vi egentligen borde se dem som bovar säger han, och basunerar sedan ut frågan ”When talking about smart cities, we need to ask WHO’s getting smarter about WHOM?” (när vi pratar om smarta städer måste vi fråga oss vem som egentligen får mer kunskap om vem). När vi fyller våra hem med smarta saker släpper vi in företag i våra vardagsrum och kök, och ger dem tillstånd att kontinuerligt spionera på oss. Eftersom vi dessutom gått med på att göra det, eftersom vi vill ha fördelarna det för med sig, är det inte ett brott mot någon lag, men enligt Balkan är det fortfarande ett brott mot vad som är rätt och riktigt.

Frågan om privatliv har nu otvetydigt väckts, dels genom GDPR och inte minst genom avslöjandena om Facebook och Cambridge Analytica. Det finns flera andra företag som även har enorma mängder data om oss människor, som vi inte har någon kontroll över. Människor har fått förhöjda försäkringspremier av att ha tittat på flera filmer med snabba bilar på Netflix, samtidigt som polisen kunnat använda insamlad data via en pacemaker för att koppla en person till ett brott. Gränserna mellan privat och publikt håller på att suddas ut, och det är enligt flera av talarna dags att fundera på hur vi egentligen ska hantera vår personliga data i framtiden.

Skribent - personal och organisationsexpert

Dagensanalys

Mattias är psykolog som brinner för emotionell intelligens och personlig utveckling. Han arbetar till vardags med utveckling av ledare och medarbetare samt att se till att organisationer har rätt person på rätt plats.

Skriv en kommentar

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>