Hjälp oss att fortsätta driva Sveriges bästa nyhetsplats för digitala marknadsförare. Donera här

Olle F. förklarar: Gammalt och nytt måste kunna blandas

Det äldsta huset i Norrtälje är en vacker, nymålad länga som en gång i världen rymde Norrtälje gevärsfaktori, rikets främsta vapensmedja. Nu står det Roslagsmuseet på skylten, men huset är tomt sedan tio år.  Parallellen till Digital Kommunikation är inte långt borta.

Huset står tomt för pengarna tog slut, golven bågnade och revs upp, den temperaturanpassade lagerbyggnaden fylldes med prylar och såldes för att hyras på nytt. Alla tjänster utom en vaktmästare drogs in.

Så följde år efter år av elände medan den politiska debatten i styrelse och kommunfullmäktige flämtade förbi. Vad skulle man göra med den gamla kåken? Vem hade egentligen ansvaret? Jag följde diskussionen med intresse; jag hade suttit fem år i Roslagsmuseets styrelse innan nedläggningssnacket började.

Idag är läget ett annat och mycket bättre. Museet ska leva vidare med folklivet i Roslagen som huvudtema. Finansiering av ett innanmäte av hög klass ser ut att vara fullt möjlig, även om konkurrensen är hård om kulturinvesteringarna i kommunen. Så långt finns det hopp.

Är målgruppsanpassning ett tidens krav, i första hand till en ung publik?

I stället har ett nytt konfliktämne dykt upp. Är den enda värdiga lösningen att ge det gamla fina Roslagsmuseet nytt liv? Eller är målgruppsanpassning ett tidens krav, i första hand till en ung publik så att den tycker att Roslagsmuseet är en rolig och stimulerande kunskapskälla? Ska man utnyttja nya digitala teknikers förmåga att t ex göra skeppsbrott levande eller – som Medeltidsmuseet i Stockholm – får oss rysa till korparnas skrin på galgbacken?

Jag vet precis var jag står i den konflikten. Högt upp på barrikaden för ny teknik och nya idéer. Det pågår just nu en förpostfäktning: på Roslagsmuseets innersida mot gården har en arkitektritning placerat en externhiss av modell apbur, som bryter in i huset intill entrén. Liknelsen med apbur är inte min, men jag håller med om att för mycket svartplåt gör ett trist intryck. Däremot är det helt rätt att placera hissen delvis utanför väggen.

Det gamla Roslagsmuseet gjorde ett trångt intryck med för lite visningsutrymme i salarna och knepiga trappor och passager. Om arkitekten placerar hissen inomhus stjäl det ytterligare utrymme. Och visst finns det externhissar som skulle passa in och snarast öka fasadens skönhetsintryck. Ta t ex en kryssningstur från Stockholm med Birka och notera hur elegant hissarna smälter in både på insidan och utsidan, med full utsikt och ljusinsläpp.

När Roslagsmuseet var öppet på sin tid låg rummen i ett halvdunkel, men det fanns inte pengar till någon förnyelse. När byggnaden ska inredas på nytt är det viktigt att man kostar på den nyaste belysningsteknik som finns, antagligen LED. Det är det billigaste sätt som finns att skaffa sig nöjda besökare.

Beslutet om att bygga den fattades av den djärve presidenten Francois Mitterand.

När man diskuterar ny teknik i gamla miljöer går tanken lätt till Louvren i Paris. När besökaren kommer in på den stenlagda museigården möts hen av en chock. En jättelik pyramid av glas ovanpå entrégallerian. Pyramiden är 21 meter hög och utformad av en kinesisk konstnär. Beslutet om att bygga den fattades av den djärve presidenten Francois Mitterand. När den var ny uppfattades den som ett vidrigt stilbrott mellan de perfekta renässanslängorna. Idag ser både allmänhet och experter den som en perfekt estetisk lösning på ett plågsamt generationsproblem.

Vill du studera ett ännu mer dramatiskt exempel, googla fram slottet Koldinghus på Jylland. En fräckare restaurering finns nog inte i Norden. Från ödslig, vindpinad borgruin till stilfull, spännande museiinteriör.

Slutsatsen är enkel: när man förnyar byggnader och andra föremål med flera århundraden av möjligt liv framför sig, ta ut steget och välj en radikal lösning. Ingen kommer att fråga efter hur den såg ut under vägen. På samma sätt är det med förändringar som rör digital kommunikation. Men där väntar nästa översyn troligen bakom närmaste decennieskifte.

Artikeln är skriven av:

Olle F. Ringenson

I nästan allt förändringsarbete ingår kommunikation. så som världen ser ut idag innebär det i första hand digitalisering. Missa inte chansen, det är Olle F. Ringensons slutsats.

1 kommentar

Du är klok du!/Boo

Svara

Skriv en kommentar

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>