Hjälp oss att fortsätta driva Sveriges bästa nyhetsplats för digitala marknadsförare. Donera här

Mockumentärer till grund för ny metod som tränar källkritik

Miriam von Schantz påbörjade sin forskning vid Örebro universitet innan diskussionerna om ”fake news” startat – men resultatet blev en metod som kan användas för att träna källkritik.

– Den tekniska utvecklingen har gått snabbt och sanningsbegreppet befinner sig i uppluckring. Vi behöver stärka människors beredskap, säger Miriam von Schantz, som lägger fram sin avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

Det var inte förändrad medieteknik eller falska nyheter som var startskottet utan hur människor gör skillnad på en dokumentär och fiktiv film. 2010 skulle hon prata på en biograf efter att filmen Exit through the gift shop hade visats. Filmen handlar om gatukonst och kategoriseras som dokumentär trots att stora delar av innehållet kan anses vara påhittat.

– Många i publiken kände sig lurade och blev upprörda. Jag tyckte det var intressant att människor reagerade så starkt och ville undersöka vad som händer i mötet mellan en åskådare och den här typen av film, säger Miriam von Schantz.

Filmerna som ligger till grund för avhandlingen är förutom Exit through the gift shop, I’m still here och Catfish. De tre filmerna kom 2010 och problematiserar enligt Miriam relationen mellan åskådaren och den rörliga bildens sanningsanspråk.

– Utgångspunkten är filmer som kallas mockumentärer. De ser ut som dokumentärer men visar sig vara fiktiva. Men när jag gick vidare med de tre filmerna jag valt insåg jag att de skiljer sig från de klassiska mockumentärerna, säger Miriam von Schantz.

Mockumentärer är tydliga med att de leker med dokumentären men de tre filmerna i avhandlingen är inte det. Det är helt enkelt svårt för åskådare att veta vad de är.

– Jag har låtit sex personer se de tre filmerna och sedan följt deras bearbetning av filmerna, diskussionerna och analyserna över tid.

– Deltagarna reagerade först helt olika. Någon blev upprörd, någon tyckte att det var kul och någon brydde sig inte speciellt mycket om vad som var sant eller inte.

De fick dela med sig av sina tankar, först individuellt och sedan i grupp. När deltagarna följdes upp nio månader efter sista mötet var det tydligt att deltagandet i studien bidragit till att stärka deltagarnas källkritiska perspektiv.

– De har hittat vägar att kritiskt ventilera sin ståndpunkt. Det handlar inte om att bestämma om filmerna är sanna eller inte utan att träna det kritiska tänkandet.

Då insåg jag att det här är ju en pedagogisk metod för att träna källkritik. Det har alla nytta av oberoende om det handlar om film, nyheter eller sociala medier.

Nästa steg är att göra om studien med fler deltagare i olika åldrar. I slutändan vill hon ta fram ett förslag på hur lärare och annan undervisande personal kan använda metoden för att träna barn, unga och vuxna i källkritik.

– Det kritiska förhållningssättet måste finnas hos oss, det går inte förlita sig på teknik eller kontrollfunktioner, säger Miriam von Schantz.

Hon tar Viralgranskaren som exempel. När människor hade lärt sig att det finns en röd eller grön stämpel, då dröjde inte länge förrän en falsk viralgranskare dök upp.

– Därför är det viktigt att ge människor egna verktyg, säger Miriam von Schantz.

Redaktör & Digitalspecialist

Dagensanalys.se

Analys, Digitala Medier och Marknadsföring är tre områden som jag brinner för. Här på Dagensanalys.se kan jag förena dem till insikter som jag publicerar. Tveka inte att dela dina egna insikter med mig genom att skriva till vår redaktion.

Skriv en kommentar

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>