För tre år sedan införde EU en lag som gjorde det möjligt för individer och företag att få bli bortglömda av sökmotorerna. Nyligen lanserade Google sin årliga “transparency report” som visar att de raderad över en miljon av de ca 2,4 miljoner förfrågningar som inkommit. Majoriteten kommer dock från ett fåtal aktörer vilket indikerar att en ny affärsverksamhet börjat växa fram.
Rätten att bli bortglömd innebär att sökmotorer som Google, Bing, Yahoo mfl. åläggs att “glömma bort” irrelevanta eller felaktiga länkar som kan skada de som omnämns i länken. Personen eller organisationen skickar en begäran om att tas bort, som sökmotorn sedan tar ställning till. Det måste kunna fastställas att informationen verkligen är “felaktig, otillräckligt, irrelevant eller överdriven” för att länken ska tas bort.
I Googles transparency report framgår att företaget, sedan lagen infördes för tre år sedan, fått in 2.436.788 förfrågningar, och att 43,3% av dessa länkar (strax över en miljon) verkligen tagits bort. Förfrågningarna har kommit in från totalt 654.000 olika håll, men av dessa står 1.000 stycken för närmare 15% av alla förfrågningar. Bland dessa finns ett flertal advokatbyråer och agenturer som jobbar med att skydda individers privatliv och rykten. Det indikerar att det börjat växa upp en affärsverksamhet kring den nya lagen.
Ca 2,9% av förfrågningarna kommer från svenska aktörer, vilket gör att Sverige landar in på åttondeplats över de länder i EU som använder lagen mest. De mest aktiva är Tyskland, Frankrike och Storbritannien, som tillsammans står för 51% av alla förfrågningar.
Rätten att bli bortglömd är dock något missvisande, eftersom det endast handlar om just länkar som porträtterar en falsk eller direkt felaktig bild av en individ eller ett företag. Att radera fakta kring händelser är inget som faller under lagen. Dock är det möjligt att få bort en länk som exempelvis rör ett brott där gärningsmannen benådats. Ca 8% av förfrågningarna rör just brott, och nästan hälften av dessa har godkänts och tagits bort av Google.
Totalt sett rör 89% av förfrågningarna privatpersoner, medan övriga förfrågningar rör företag, politiker och kändisar av olika slag. Av dessa är en fjärdedel av förfrågningarna sådant som rör “professionell information, medan en femtedel av förfrågningarna hamnar i en kategori som kallas “diverse”. Hela 16% rör dessutom förfrågningar där Google inte kunnat finna det faktiska namnet på personen eller organisationen som begärt att få tas bort.
Vad som kommer hända när GDPR träder i kraft, och individer även kan be andra företag att “glömma bort” dem återstår att se. Men enligt en undersökning kommer en stor andel av EU:s medborgare att nyttja sig av rättigheterna som den nya lagen ger.