Keymetrics

Demoskop uppmanar till en mer öppen och pragmatisk diskussion om väljarbarometrar

I år är det val, och det betyder att stort fokus kommer att läggas på de många väljarbarometrar som kommer att genomföras. Men enligt Anders Lindholm och Peter Santesson på företaget Demoskop krävs nu en öppen och pragmatisk diskussion om de praktiska problem som dessa undersökningar dras med. I en debattartikel på DN Debatt argumenterar de för sin sak.

Oavsett vilket år det är genomförs massor av undersökningar om svenskarnas inställning till politik, partier och samhällsbeslut. När det är valår intensifieras dock dessa undersökningar och nästan dagligen finns ny information att tillgå. Men mot bakgrund av de ökade problem som dessa undersökningar dras med efterfrågas nu en bättre debatt kring hur undersökningar ska genomföras och presenteras.

Enligt Lindholm och Santesson finns det stor variationen i de olika metoder som undersökningsföretagen använder. Att använda sig av telefonintervjuer baserade på slumpmässigt urval av befolkningen var länge den gängse metoden som alla var överens om skulle användas. Men det har med tiden uppstått allt fler problem kring denna undersökningsmetod, något som företag försökt kompensera för på olika sätt.

Dels har benägenheten att delta i undersökningar minskat, och många som rings upp menar att de inte har tid att svara. Dels har inträdet av smarta mobiltelefoner gjort att färre svarar på telefonnummer som de inte känner igen, eller blockerar automatiskt samtal från nummer som identifieras som säljnummer. Utöver det menar allt fler att de kan dra sig för att i ett telefonsamtal ge svar som kan uppfattas som kontroversiella eller känsliga, något som därför kan ge en missvisande bild.

Demoskop gjorde under hösten en undersökning som visar att hela 63 % undviker att svara på telefonnummer som de inte känner igen, och 29% har en app som automatiskt blockerar samtal från säljnummer, dit även många nummer från undersökningsföretag klassas. Det ger ett bortfall som inte längre går att kompensera med vanliga statistiska metoder, eftersom det är svårt att bedöma åsikter och intentioner när en majoritet av de som är utvalda till en studie inte ens går att nå.

Några av de metoder som används för att kompensera bortfallet är webbenkäter och webbpaneler (såväl telefon som webbplatsrekryterade), samt uppskattningar av värderingsmönster som innebär en större osäkerhet i hur representativa de är. När så lite som en tiondels procentenhet kan få konsekvenser för hur parter och medborgare ställer sig i olika frågor blir det därför oerhört viktigt att de siffror som presenteras är riktiga och trovärdiga. Den som strikt håller sig till den traditionella metoden kan visserligen hävda att det är en statistiskt bättre metod, men när underlaget för resultatet är för litet hjälper inte det att metoden är bättre. Du kan inte bygga ett hus om du inte har tillräckligt med material, oavsett hur bra hantverkarna är.

Mot bakgrund av att många undersökningar på olika sätt försöker hantera problemen med den traditionella undersökningsmetoden efterfrågas därför en mer öppen diskussion kring hur undersökningar ska hanteras och genomföras på bästa sätt. Lindholm och Santesson avslutar sin artikel med följande text:

”Metodproblemen med väljarbarometrar har brukat sopas under mattan med hänvisning till statistisk teori och beprövade metoder. Samtidigt har de praktiska problemen vuxit. Det håller inte. Tiden är inne för en mer öppen och pragmatisk diskussion om hur metoderna kan förfinas. Svaret på de metodproblem som finns kring väljarbarometrarna kommer inte att vara en enskild optimal metod som kan ersätta alla andra. Det som behövs är kombinationer av metoder och ett prövande förhållningssätt där olika verktyg kan komplettera varandra.”

På Dagensanalys.se skriver vi för alla som jobbar med digitala medier och digital marknadsföring. Vi plockar upp trender, skriver om nyheter och delar våra tips och idéer. Häng med genom att läsa Dagensanalys.se!

RELATERADE NYHEER
Netflix tokökar världen över men i Sverige står det still