Keymetrics

Olle F. förklarar: Måste vi kunna läsa?

Att ett problem är evigt hindrar inte att man tar upp det till ny granskning. Det kan ha blivit ännu mer aktuellt, för Sverige har ett stort läsproblem. Det berör inte bara skolan utan även tjänster som Facebook.

Säger du biblioteksavgift så skjuter jag. Få politiska frågor har väckt så mycket indignation under de senaste 25-30 åren som behandlingen av biblioteken i olika sparförslag. Ledande kulturpersonligheter, författare och fack, bibliotekskunder och personal har uttryckt sin vrede i alla tänkbara media, utom möjligen Instagram. Rör inte biblioteken! Då river ni grunden för vår kultur. År ut och år in.

Förslagsställarna har tvingats på defensiven. ”Så menar vi inte alls, vi är inga vandaler. Men i ett läge där sjukvården måste skäras ner är det inte onaturligt att också biblioteken ses över.  Vi vägrar att tro att en familj där alla medlemmar har smartphone och tillgång till Netflix eller HBO dygnet runt inte skulle ha råd med ett par hundralappar om året för att låna på bibliotek.”

Hur gammal kan en datautrustning få bli och fortfarande anses vara användbar?

Och det vore konstigt om biblioteken idag skulle ha nått sin absoluta fulländning. Folkomflyttningar, inte enbart invandringen och ändrad ålderssammansättning skapar ständigt motiv för beskärning där och nysatsning på annat håll. Hur gammal kan en datautrustning få bli och fortfarande anses vara användbar i ett bibliotek? Ska bokbussen få cirkulera till dess att den sista kunden har gått i graven, eller finns det andra modernare sätt att ge uppsökande service? Varför inte med drönare? Är avgift ett verkligt eller ett psykologiskt hinder, och i så fall för vilka? Ligger det något i tanken att människor sätter större värde på sånt som de betalar för – om än aldrig så lite?

Det mesta borde kunna diskuteras. Och en del kan undersökas, så att man får en fastare grund för debatten, till exempel om bibliotek, liksom kollektivtrafik, mest utnyttjas av högutbildade och relativt välbeställda. Annat är svårare att ge objektiv belysning, t ex biblioteksmiljöns sociala värden och personalens insatser som vägledare och pedagoger.

Det är en liten del av den kunskap som vi alla behöver för att kunna ta itu med århundradets största och viktigaste marknadsföringsinsatser. Det gäller att rädda unga människors läsförmåga. De funktionella halvanalfabeterna blir fler och fler. När oförmåga att läsa och förstå lästext hindrar tiotusentals – eller kanske hundratusentals – normalbegåvade unga människor från att skaffa sig sådan utbildning som ger jobb, då blir läget riktigt allvarligt.

Svenska folkets läsintresse och läsförmåga är verkligen i fara. Rörliga bilder och starkt ljud fyller mer och mer av ungdomars tid och medvetanden. YouTube och Spotify är formidabla konkurrenter till boken, mycket värre än vad serietidningarna var på sin tid, därför att de håller hög klass, var och en på sitt fält. Däremot är en del sociala medier alldeles för släpphänta med språket, inte bara med hatbrev.

Alla är beroende av att svenska folket kan och vill läsa text anat än i snuttform.

Jag tror att debattörerna tar alldeles fel grepp när de ser på läsproblemen enbart som angelägenheter för bokförlag och tidningsutgivare. Digitala medier, all undervisning och självklart biblioteken samt tillverkarna av mobiltelefoner har samma goda skäl att ställa upp för att rädda förmågan att läsa och förstå skriven text. Alla är beroende av att svenska folket kan och vill läsa text annat än i snuttform. Att de annars år för år, bit för bit, förlorar sin framtid.

Jag är optimist. Jag tror att läget ännu är påverkbart. Men det krävs en djup, bred, samordnad och uthållig samhällsinsats. Riktad till ungdom och barn i de medier samt på de språk som de lever med och som de upplever som sina egna. Centrala målgrupper är också beslutsfattare, opinionsledare, lärare, föreningsfolk och föräldrar.

En ”försvarslånekampanj” med tydligt mål: Att hos barn och ungdom skapa ett läsintresse som står sig i hård konkurrens genom hela livet. I en sådan marknadsföringskampanj skulle biblioteken säkert spela en central roll – så varför tjafsa om biblioteksavgifter innan man har börjat diskutera kampanjens finansiering.

Vem ska ta initiativet? Tja, vem är mest beroende av att svenska folket kan läsa, i morgon och på lång sikt framöver?

Artikeln är skriven av:

Olle F. Ringenson

Ett av de största problemen för marknadsförare av produkter och tjänster är den växande svårigheten att hålla kontakt med ungdomar som förlägger hela sin medie- och nätverkskontakt till mobiltelefonen. Där hittar vi en förklaring till de väldiga framgångarna för en del företag som är skickliga på att utnyttja influencers.

På Dagensanalys.se skriver vi för alla som jobbar med digitala medier och digital marknadsföring. Vi plockar upp trender, skriver om nyheter och delar våra tips och idéer. Häng med genom att läsa Dagensanalys.se!

RELATERADE NYHEER
Bing utökar möjligheterna att använda visuellt sök