DEBATT: Är inget heligt längre?

Som min skribentkollega Mattias Strandberg skrev om tidigare idag ska det nya företaget Scandinavian Recruitment Intelligence (SRI) genomföra spionlika bakgrundskontroller i rekryteringar till vanliga företag. Men jag undrar om det verkligen är den typen av bakgrundskontroll som behövs i svenska företag?

Med personal som är ”handplockad från Försvarshögskolan” ska vanliga människors beteenden på sociala medier analyseras för att avslöja dem som säkerhetsrisker. Sen när är det ett stort problem i svenska företag? Visst finns det tillfällen då en rekrytering går fel, men att vi skulle ha ett så stort problem med personer som är direkt skadliga för verksamheten känns mycket verklighetsfrämmande.

Läs även: Försvarsmaktens underrättelsemetoder används i företagsrekrytering

Enligt ett pressmeddelande från SRI räknar de med att en av fem kommer att flaggas som en säkerhetsrisk. Menar de på allvar att 20% av Sveriges befolkning skulle utgöra ett hot mot ett företags säkerhet. Det låter som rena fantasisiffror, med syfte att skrämma arbetsgivare till att köpa den nya tjänsten. Om det vore ett så stort problem känns det som att det borde fått mycket större plats i media. Det är mycket sällan vi läser om allvarligt företagsspionage, grova stölder eller korruption i Sverige. Visst förekommer det, men inte bland 20% av de anställda.

Det som kommer att analyseras är bland annat bilder, chattloggar samt aktiviteter i olika forum, och utslag kommer bland annat att indikera ”avvikande socialt beteende på Facebook” menar företaget. Så nu måste jag och alla andra börja akta oss för att gilla roliga bilder på 4chan, skriva kommentarer om Trumps mediestrategi eller ladda upp festbilder från midsommar. Tack men nej tack! Jag föredrag att mitt privatliv faktiskt kan få vara privat. Att företaget tittar på min Facebooksida må väl vara hänt. Och om det nu är så att jag till äventyrs skulle ha en sydstatsflagga som bakgrundsbild så kan ju det vara föremål för diskussion, men det känns mycket obehagligt att jag skulle klassas som en säkerhetsrisk till följd av att jag kommenterar på ett YouTube-klipp om PewdiePies judeskämt.

SRI menar visserligen att alla bakgrundskontroller genomförs med kandidatens samtycke. Det låter ju vackert, men vem vågar säga nej till att en bakgrundskontroll görs i en rekrytering. ”Nej tack” skulle ju i det fallet omedelbart leda till att väcka misstankar om att det finns något att dölja, och så var den kandidaten bortsållad. Vad är det för typ av säkerhet egentligen?

Den stora frågan är vad SRI egentligen vill åstadkomma med sitt koncept. Att slå in en kil mellan arbetsgivare och arbetssökande genom att redan från början utgå från att den sökande kan vara en säkerhetsrisk leder nog knappast till ett gott arbetsklimat och en kreativ och utvecklande kultur. Skrämselpropaganda och ett försök att kontrollera människors tankar och åsikter låter snarare som något hämtat ur 1984, och inget som jag tycker att vi behöver i ett modern Sverige anno 2017. Nej SRI, er verksamhet tror jag verkligen inte bidrar till en bättre och tryggare arbetsmarknad, snarare tvärtom.

Timo Koskinen

Dagensanalys

Jag gillar media, analys och att tycka om det som är rätt och fel. Det är viktigt att man vill tycka om saker, tycker jag. Maila gärna mig om du vill bolla tankar och idéer.

Jag har jobbat länge inom media som både köpare och säljare. Jag tycker annonser är bra och att adblockers är dåliga. Internet är framtiden och allt analogt kan packa ihop och lägga ned.

Skriv en kommentar

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>