Hjälp oss att fortsätta driva Sveriges bästa nyhetsplats för digitala marknadsförare. Donera här

Översättning, cover och bildmontage – Det här måste du veta!

Under loppet av 60 sekunder publiceras det världen över 1 800 blogginlägg och 1 100 bilduppladdningar till tjänster som  Flickr, källor som används av marknadsförare. Marknadsavdelningar är ständigt på jakt efter bild, ljud och text som de kan använda i deras arbete. Här berättar Magnusson Advokatbyrå vad man ska tänka på när man använder andras verk.

Vi översätter utländska källor, citerar tidigare publicerat material, skapar bildcollage och bildmontage, tankar ned musik som vi gör covers på för att krydda egna publicerade videoklipp. Att jobba med andras verk är en daglig företeelse.

Vilka lagar och regler borde vi känna till för att inte överskrida upphovsrätten?

Dag WetterbergJag vände mig till advokaten Dag Wetterberg på MAGNUSSON advokatbyrå för att få lite mer klarhet inom överlåtelse vs upplåtelse i mediebranschen.

Läs även: Överlåtelse vs upplåtelse i mediebranschen

Dag Wetterberg brinner för medierätten och har bland annat skrivit en bok ”Medierätt- en handbok” utgiven på Norstedts Juridik 2014.

Jag tänkte ställa några frågor om bearbetning av bilder, text eller musik. Har alla verk upphovsrättsligt skydd?

Vissa verk av offentligrättslig karaktär saknar upphovsrättsligt skydd. Trots att dessa verk kan vara utkomsten av stor tankemöda och höga kostnader skyddas de ändå inte av upphovsrätten. Upphovsrätt gäller inte till (1 kap. 9 § URL)

  • författningar
  • beslut av myndigheter
  • yttranden av svenska myndigheter
  • officiella översättningar av sådant som avses i 1-3

Upphovsrätt gäller dock till verk vilka ingår i en handling som avses i första stycket och är av följande slag:

  • kartor
  • alster av bildkonst
  • musikaliska verk
  • diktverk

Upphovsrätt gäller även till ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut av en myndighet, om beslutet avser rätten att ta del av den allmänna handling där verket ingår. Korta nyhetsnotiser, tabeller och enklare meddelanden är också skyddslösa eftersom de inte anses uppfylla originalitetskravet och därför inte anses utgöra ett verk.

Enklare layout på internet, det vill säga enklare webbplatser, skyddas inte heller av upphovsrättslagen. I mediebranschen förs det ibland resonemang om huruvida grafisk formgivning är skyddad eller inte, bland annat beroende på att det ibland är en rätt teknikstyrd och förenklad produktionsprocess. Det finns inga klara skiljelinjer när en grafisk formgivning uppnår eget upphovsrättsligt skydd eller inte. Därför måste en bedömning göras i det enskilda fallet.

Helt klart är dock att mycket enkel grafisk formgivning som har tagits fram med standardiserade datorprogram inte anses vara skyddsvärd då de inte anses tillräckligt originella och därmed inte utgör ett verk i upphovsrättslagens mening.

Om jag exempelvis gör ett montage av två eller flera bilder (från Gratisphotografy) kan jag då betrakta det jag skapar som ett nytt verk som jag kan sälja vidare och publicera under eget namn?

Nej, enligt min mening bör man vara mycket försiktig med att publicera dessa typer av ”nya verk”. En bearbetning som är så originell att ett nytt eget skydd uppstår i enlighet med 4 § 2 st. upphovsrättslagen är, enligt min mening, något annat.

I dessa situationer brukar jag som rådgivare se på helheten och bedöma om det ”nya verket” har ett annat syfte än originalverket. Då kan det utgöra ett nytt självständigt verk som får ett eget skydd. Exempel på sådana verk är när en utövande konstnär parodierar ett äldre verk.

Jag ha hört att när Dan Brown ges ut i Sverige skriver det svenska förlaget ett avtal med det amerikanska förlaget som reglerar kvalitén på översättningen. Men hur går det till vid snabba online-nyhetssändningar?

Det finns ett, för medierätten mycket viktigt undantag från upphovsrättens ensamrätt, vilket tillkommit i informationsfrihetens intresse med hänsyn till att det vid nyhetsförmedling ofta är svårt och tidskrävande att undersöka vilka upphovsrättsliga intressen som kan beröras av ett nyhetsinslag. 2 kap. 25 § URL lyder:

  • Verk som syns eller hörs under en dagshändelse får återges vid information om dagshändelsen genom ljudradio, television, direkt överföring eller film. Verken får dock återges endast i den omfattning som motiveras av informationssyftet.

Bestämmelsen är tillämplig både på rena nyhetsprogram och på exempelvis kommenterande aktualitetsprogram, så länge verkets framförande ingår som ett led i den dagshändelse som rapporteras.

Får jag i en reklamfilm citera en refräng från en klassisk låt utan att först ansöka om godkännande?

Nej. När det gäller reklam, religiösa och politiska sammanhang bör man vara extra försiktig med att citera eftersom den ideella rätten skyddar upphovsmannen från att medverka i sådana sammanhang. Således bör man alltid kontakta upphovsmannen om man vill använda hans eller hennes verk i reklamsammanhang.

I många fall använder vi oss av citat. Ibland för att understryka vårt eget ställningstagande och ibland i rent estetiskt syfte. Kan du berätta lite mer om citaträtten?

Citaträtten är en inskränkning som ger journalister, författare, tv-bolag och andra möjligheten att använda kortare delar av andras upphovsrättsligt skyddade verk i sina egna verk. Enligt min mening är de bedömningar rörande citaträtten man får göra som jurist många gånger komplicerade, men det finns ett antal hållfasta principer för hur en bedömning kan göras vilka kan vara användbara. 2 kap. 22 § URL lyder:

  • Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.

Den första frågan som måste besvaras är vad syftet med citatet är. Det är tillåtet att använda ett citat inom ramen för ett eget självständigt arbete när citatet görs som hjälpmedel i framställningen för att utlägga eller belysa ett annat verk eller för att understryka ett eget ställningstagande. I essäer och högtidstal får man citera ur andra verk i ett rent estetiskt syfte. Dessutom har pressen rätt att, exempelvis, under en stående rubrik eller dylikt ange uttalanden ur den offentliga diskussionen eller den aktuella litteraturen.

Däremot får man inte, i ett eget verk, ta in de bästa delarna ur ett annat verk endast i syfte att vidarebefordra dessa och göra det egna verket mer läsvärt. Ett exempel på detta är att man som recensent av en pjäs tar in de roligaste replikerna enbart i syfte att roa läsarna. En tidning har inte rätt att helt fristående ta in en dikt eller del av dikt, och en reklamproducent har inte rätt att fritt använda citat för att sälja sina varor.

Den som citerar får inte ta in för stora delar av det aktuella verket man citerar ur. Citatet får, som det heter, inte göras längre än ändamålet kräver. Generellt kan sägas att kortare partier ur film och musikverk får göras än ur litterära verk. I en vetenskaplig eller kritisk framställning kan tämligen omfattande partier av det främmande verket göras.

Kan du hänvisa till någon känd dom i Sverige som kretsar just kring översättning, cover och bildmontage?

I ett mycket uppmärksammat mål i högsta domstolen, Gunilla Bergström mot Sveriges Radio år 2005, prövades frågan om bearbetning och vart gränserna gick för när ett nytt självständigt verk uppstår.

I början av år 2002 uppmärksammade redaktionen för Sveriges Radios program Pippirull att det var 30 år sedan den första Alfonsboken gavs ut samt att det danska ordet alfons betyder hallick. Dessa förhållanden föranledde redaktionen att producera ett inslag till programmet med titeln ”En vanlig dag med danske Alfons”. Inslaget gjordes tillgängligt för allmänheten genom offentligt framförande i radioutsändning vid fyra tillfällen samt genom att hållas tillgängligt på Sveriges Radios webbplats under en tid.

Förutom en introduktion med bl.a. en kort intervju med en förlagsrepresentant angående den danska betydelsen av ordet alfons och signaturmelodierna till barnprogrammet Bolibompa samt till ljud- och filmversioner av Alfonsböcker, bestod programinslaget av 15 repliker som ordagrant hämtats ur åtta olika Alfonsböcker i uppläsning av skådespelaren B.G. och som sammanställts växelvis med 12 repliker från en ljudupptagning av den danska filmen Pusher. Programinslaget ger intryck av att Alfons Åberg medverkar i narkotikahandel samt att han aktivt deltar i ett slagsmål på grund av en narkotikaskuld.

Högsta domstolen ansåg att genom att den kända barnboksfiguren Alfons Åberg inplaceras i ett främmande sammanhang med narkotikamissbruk och kriminalitet uppstod en komisk och en överraskande effekt, vilken förstärktes genom att sammanställningen av originalrepliker från Alfonsböckerna med repliker ur den danska filmen Pusher förvrängt bärande element av handlingen i flera av böckerna. En följd av denna bedömning var att programinslaget blir att betrakta som ett nytt självständigt verk. Således utgjorde Sveriges Radios inslag inget intrång i Gunilla Bergströms verk.

Jag tackar ödmjukast för din tid Dag! 

Artikel ingår i serien Internetjuridik

Projektledare med spetskompetens inom digital marknadsföring

En holistisk projektledare som ser flöden och konsekvenser och som kan tolka informationen mellan olika partner. Konsult inom webb (utveckling och upphandling), marknadsföring (koncept och produktion) och projektledning (extern och intern).
”Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad. Fantasin omgärdar världen.” Albert Einstein.

Läs mer om

Skriv en kommentar

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>