Hjälp oss att fortsätta driva Sveriges bästa nyhetsplats för digitala marknadsförare. Donera här

Överlåtelse vs upplåtelse i mediebranschen

Texterna i tidningen vi läser, produktionen av radioprogram vi lyssnar till, musiken i iPoden — allt omfattas av upphovsrättsligt skydd. Och allt vad du skapar ägs av… Ja just det, vem äger rätten till kreativa verk som vi skapar?

Vi producerar och visualiserar som aldrig förr men vem äger det vi producerar som anställda på ett medieföretag? Och vad gäller för frilansare?

De kommersiella villkoren har förändrats radikalt i det digitala landskapet och det innebär en förändring i affärsmodeller och rättighetsförvärv.

Dag WetterbergJag vände mig till advokaten Dag Wetterberg på MAGNUSSON advokatbyrå för att få lite mer klarhet inom överlåtelse vs upplåtelse i mediebranschen.

Dag Wetterberg brinner för medierätten och har bland annat skrivit en bok ”Medierätt- en handbok” utgiven på Norstedts Juridik 2014.

Hej Dag, kul att du ville ställa upp och hjälper oss att förstå bättre skillnader mellan överlåtelse vs upplåtelse i mediebranschen.

Mediekonsumenter vill mer och mer bestämma själv rörande vad de skall lyssna på, läsa och se – när de vill. Vad innebär det för mediebranschen?

Ur en juridiskt avtalsmässig synvinkel ställer det krav på avtalsparterna på marknaden. Upphovsmännen måste vara beredda att upplåta mer av sin upphovsrätt, alltså göra bredare upplåtelser, och medieföretagen måste bli skickligare på att specificera vad de vill använda den förvärvade upphovsrätten till. Inom upphovsrätten finns det en skyddsprincip – specifikationsprincipen – som innebär att det som inte överlåts av upphovsmannen till förvärvaren stannar kvar hos upphovsmannen.

Rättighetsinnehavarna, både upphovsmännen, deras organisationer och alla kommersiella aktörer måste idag vara beredda på att upplåta verken till s.k. massutnyttjanden eftersom det är så konsumenterna vill ha det. Kan du förtydliga skillnaden mellan en överlåtelse och en upplåtelse?

Vid en överlåtelse så kan man förenklat säga att upphovsmannen ger iväg hela sin upphovsrätt. Det vill säga rätten att använda verket i all exemplarframställning (fysisk media) och alla typer av tillgängliggörande (internet, TV och radio m.m.).

Vid en upplåtelse lämnar upphovsmannen en begränsad rätt till användaren att använda den i ett eller flera medier under en begränsad tidsperiod.

Det är mycket ovanligt att en upphovsman överlåter alla sina rättigheter till medieföretaget. Det handlar nästan alltid om att upphovsmannen upplåter sina rättigheter varvid det specificeras vilken användning det är fråga om och hur länge medieföretaget får använda rättigheterna.

Utgångspunkten inom arbetsrätten är att rätten till arbetsresultatet tillfaller arbetsgivaren. Arbetstagaren kompenseras för sin arbetsinsats genom lön och andra anställningsförmåner. Är det samma regel inom upphovsrätten?

Nej. Inom upphovsrätten är det precis tvärtom, den som skapat ett verk får en ensamrätt till verket och kan exploatera det.

Projektanställning är rätt så förekommande inom mediebranschen. Har frilansare annorlunda upphovsrättigheter?

Om ett företag skall använda en frilansare så bör de vara måna om att skriva klara och tydliga avtal eftersom huvudregeln innebär att frilansaren annars behåller upphovsrätten. Det finns en del frilansavtal på journalistsidan mellan Medieföretagen och Journalistförbundet som reglerar frågan i viss mån.

Kan du hänvisa till någon känd dom i Sverige eller utomlands som berörde just skillnader mellan överlåtelse vs upplåtelse i mediebranschen 

  • De s.k. ”ALIS- domarna” från början av 2000- talet gav svar på skillnaderna mellan vad en överlåtelse och en upplåtelse är. Frågan rörde huruvida en publicering på Internet var något anat än publiceringen i papperstidningen.

Rätten kom fram till att internetpubliceringen var en ytterligare publicering som tidningen inte inhämtat rätten att publicera. Eftersom journalisterna endast upplåtit rätten till tidningen att publicera artikeln i papperstidningen så hade inte tidningen rätt att publicera artikeln i nätbilagan. Om journalisten istället hade överlåtit sina rättigheter till tidningen hade tidningen eller om tidningen hade specificerat att de även skulle publicera artikeln på nätet hade saken varit annorlunda.

  • En annan färskare dom, som kom igår den 21.a september 2015, är lustigt nog mycket lik ALIS- domarna och behandlar frågan om upplåtelse, överlåtelse och specifikationsprincipen på liknande sätt: Hälften av musiken på Spotify kan vara olaglig 

Målet rör huruvida det gamla ”proggiga” skivbolaget förvärvat rätten att ge ut KSMBs musikaliska verk genom streaming m.m. Rätten konstaterade att så inte var fallet just utifrån frågorna om överlåtelse, upplåtelse och specifikationsprincipen.

Enligt min mening har rätten kommit fram till en riktig dom. Lustigt nog var det samma ombud på svarandesidan i detta mål som i ALIS- målen, nämligen advokat Peter Danowsky. Detta förfaller enligt min mening lite underligt eftersom rättsfrågorna var tämligen enkla utifrån dessa grundläggande principer inom upphovsrätten.

Tack Dag för din tid idag! Jag undrar om jag får återkomma till dig längre fram angående bearbetning av kreativa verk (översättning, cover, bildmontage)?

Det gör jag gärna.

Artikel ingår i serie Internetjuridik

Projektledare med spetskompetens inom digital marknadsföring

En holistisk projektledare som ser flöden och konsekvenser och som kan tolka informationen mellan olika partner. Konsult inom webb (utveckling och upphandling), marknadsföring (koncept och produktion) och projektledning (extern och intern).
”Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad. Fantasin omgärdar världen.” Albert Einstein.

Skriv en kommentar

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>